Lavesson: Konsten ska tänja tabun

INTERVJU. Garantera public service oberoende genom att skrota tv-licensen, förläng det statliga filmavtalet och mindre riktad finansiering av kulturinstitutionerna. Det är delar av Moderaternas kulturpolitiska program.

Olof Lavesson är ny ordförande i kulturutskottet och är även Moderaternas kulturpolitiska talesperson. Kulturutskottets ansvarsområden spänner över ett vitt fält, från jättar som public service till små institutioner som Kulturbryggan.

Skrota tv-licensen

Lavesson är bekymrad över tv-licensen. Riksdagen beslutade i våras om att regeringen ska utreda finansieringen av public service.

– Tv-licensen har varit bra och har tjänat oss väl. Samtidigt har den missuppfattas som en betalteveavgift. Vi måste komma ifrån den dimensionen. I stället är det en public service-avgift. Jag är en stark vän av public service. Jag tror att samhället mår bra av att ha en kraft som oberoende kan granska och skildra vad som sker och som står fri från det politiska och kommersiella, säger Lavesson.

Med public service-avgift menar Lavesson en avgift som alla betalar, oavsett om man tar del av public service eller inte. Alla får nytta av public service, resonerar han.

– Samhället är betjänt av public service.

Kritiker menar att en avgift som betalas via skattsedeln gör att politikerna kommer ett snäpp närmare verksamheten och att public service oberoende därför hotas. En kritik som Lavesson har svårt att förstå.

– Lagstiftaren kan alltid fatta beslut att ändra förutsättningar. Vi kan höja eller sänka tv-avgiften i riksdagen. Jag förstår inte varför det skulle vara värre om det skulle ske via skatten än via tv-licensen.

Public service ska motivera sina val

Public service har samtidigt utsatts för hårt tryck från de kommersiella medierna. De menar att många av public service digitala satsningar riskerar att snedvrida konkurrensen.

Lavesson välkomnar diskussionen.   

– Förut fanns det en bild att man inte fick diskutera public service. Tar man in stora belopp från allmänheten får man finna sig i att ens verksamhet debatteras. Den debatten måste man vara beredd att ta från public service.

Olof Lavesson anser att public service i den offentliga debatten måste kunna motivera varför man gör de val man gör.

Vill lyfta kulturdebatten

Riksdagsåret är i sin linda och kulturutskottet ska under hösten behandla regeringens budget på kulturområdet och de motförslag som finns från oppositionen.

– Det som skiljer vår budget från regeringens är att vi tar ett bredare grepp om ekonomi, jobb och om förutsättningarna att verka i Sverige, det berör ju i allra högsta grad kultur- och idrottslivet. När man diskuterar kulturbudget blir det mycket fokus på det området. Men kultur och idrott är så extremt beroende av andra utgiftsområden.

Lavesson säger att han vill lyfta den kulturpolitiska debatten i Sverige som han tycker är alltför snäv.

– Den handlar om kulturens och konstens olika funktioner om vad som kommer ut ur konsten och kulturen. Men för lite om vad som skapar förutsättningar för konsten och kulturen, säger han.

En breddad diskussion kan handla om vinsterna för samhället i stort.

– Ett levande kultur- och konstliv skapar väldigt många goda funktioner för Sverige. Det bidrar till ett bättre kunskapssamhälle, bättre välfärd och det bidrar definitivt till ekonomisk tillväxt. Men de funktionerna fungerar inte om man inte har fri konst och kultur som får växa på sina villkor. Konsten ska vara fri, testa våra gränser, värna yttrandefrihet, säga det förbjudna och tänja tabun.

Låg status

Han anser att kulturpolitiken har en för låg status i Sverige. Där kultur blir något ”därutöver” – när allt annat är ordnat och vi tycker att ”det ska vara lite trevligt”.

– Men kulturen kan aldrig ha den uppgiften. Kulturen skapar grunden för det vi kallar Sverige och vårt samhälle i dag.

En stor skillnad i Moderaternas kulturbudget jämfört med regeringens är att partiet motsätter sig den planerade momshöjningen på biobiljetter.

Anledningen till den föreslagna höjningen från regeringen är att man skrotar filmavtalet.

– Det har funnits kritik runt filmavtalet under lång tid. Vill man ha något nytt måste man bestämma sig vilket håll man vill gå åt. Vi vet att filmavtalet löper ut nästa år och man har en kraftig höjning av filmmomsen för att finansiera detta. Men Filmsverige har ingen aning om vad ska hända nästa år.

Filmbranschen i limbo

Lavesson lyfter fram de långa planeringshorisonterna inom filmproduktion.

– Det är en oerhörd limbo att befinna sig i. Vi är kritiska till ordningen. Vi vill förlänga filmavtalet och under tiden utreda vad det ska bli istället. Då behöver man inte höja biomomsen som man nu har gjort.

Lavesson befarar att den aviserade kompensationen från statens sida inte räcker för att täcka filmmomsen

– Det blir stora problem för de mindre och fristående biograferna.

En annan skiljelinje mellan regeringen och Moderaterna gäller fria entréer på statliga museer.

– Vi har haft fria entréer tidigare. Det gagnar utländska turister och medvetna kulturkonsumenter, säger Olof Lavesson.

Han föredrar att satsa pengarna på unga.

– Det vi gjorde var att avskaffa den fria entrén för vuxna, i stället såg vi till att barn och unga fick komma in överallt, även på specialutställningar. Nu backar regeringen om specialutställningar för att finanseria fri entré för vuxna.

Missförstådda

Moderaterna ser gärna att det förekommer kultursponsring. Men Lavesson anser att hela resonemanget om kultur kontra näringsliv ofta blir missförstått. Lavesson anser att det finns ett samspel.

– Konst kan aldrig skapas ur ett särskilt syfte. Men ur konsten kan det födas kreativa näringar. Utan konst och kultur hade Sverige aldrig varit en främsta länderna i världen när det gäller dataspel och musik.

Lavesson backar bandet till när Alliansregeringen tillträdde 2006.

– Det fanns en felaktig bild att nu ska ta det privata tar över finansieringsansvaret av kulturen. Men det har aldrig varit aktuellt. Tvärtom har kulturbudgeten höjts varje år när den runt om i Europa har sänkts. Däremot är det viktigt att kulturen får flera intäktskällor än det offentliga. Hur kan vi få det intressant för fler att investera i kulturen. Där ligger vi efter andra euroepiska länder.

Forrige artikel M: Tiotusentals nya jobb och högre inkomster för alla Næste artikel Löfven: Krisläge i asylmottagningen Löfven: Krisläge i asylmottagningen
Sanna Rayman: Hur undviker vi att hösten blir en nystart för pandemin?

Sanna Rayman: Hur undviker vi att hösten blir en nystart för pandemin?

ANALYS. Höst är lika med nystart. Skolbarn får pennskrin och ryggsäckar, vuxna börjar skriva in möten och kick off-tillställningar i kalendrarna. Men, den här hösten riskerar vi att sparka igång pandemin samtidigt som vi försöker starta upp alla de verksamheter som får samhället att snurra.