Lärarutbildning är högskolornas svarta får
HÖGRE UTBILDNING. Lärosätena misslyckas med att fylla platserna till lärarutbildningen. I övrigt har man tillgodosett studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, enligt en utredning.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareDe fristående kurserna bör inte minska mer
Lars Haikola
Utredare
Universitet och högskolor erbjuder hugade studenter 27 500 olika fristående kurser och 3 600 program.
– Det är vad man ska ta ställning till, sade Lars Haikola, före detta universitetskansler i
1993 års universitets- och högskolereform innebar att idén med central planering och dimensionering av högskoleutbildning upplöstes. Istället följde en våg av avreglering och decentralisering. Den högskolelag som då fastställdes styr i allt väsentligt ännu högskolan.
Det hårt reglerade linjesystemet ersattes med en examensordning för högskoleutbildning och en examensbeskrivning för varje examen. I stället för att som tidigare reglera innehållet i varje utbildningslinje genom nationella utbildningsplaner, så styr statsmakterna genom att ange examensmål som ska uppnås. En viktig del av reformen var införandet av ett kursbaserat utbildningssystem, där kursen utgör en basal enhet i all utbildning i stället för linjen/programmet. Denna förändring var kongenial med ideologin att öka friheten i utbildningssystemet genom att i mycket högre utsträckning bygga på studentens val.
Från SOU 2015:70
Utbildning
Utbildning
