Lägstanivån för Europas cancervård måste höjas
Skillnaderna i cancervårdens kvalitet är för stora runtom i Europa. Nu måste vi tillsammans höja lägstanivån, för att besegra sjukdomsgruppen. Det skriver Penilla Gunther, ledamot i EU-kommissionens The Cancer Mission Board.
Penilla Gunther
Ordförande European Patient Safety Foundation, grundare Fokus patient, ledamot The Cancer Mission BoardCancer påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Under 2020 blev 2,7 miljoner människor diagnosticerade med cancer i EU och 1,3 miljoner människor dog av sjukdomen; ett antal lika stort som hela Skånes befolkning. Om 40 procent av alla cancerfall går att förebygga, måste vi ta gemensamma krafttag för att så ska ske.
Hur man hanterar beskedet om att man fått en cancerdiagnos är mycket individuellt, men det påverkar inte bara den enskilda personen utan också hela omgivningen. Ordet cancer ger en oro trots bevisade goda resultat av nya behandlingar som ger högre överlevnad. Vi gör allt vi kan för att söka information om de alternativ som finns för att bota cancern och vill inte veta av att så inte skulle kunna ske. Det är den känslan och den ivern vi behöver för att bekämpa cancer inom hela EU, inte endast för det egna landet eller regionen.
Som ledamot i EU-kommissionens The Cancer Mission Board är jag ambassadör för implementeringen av EU:s cancerplan med särskilt ansvar för Sverige och Danmark. Det innebär att etablera samarbeten med myndigheter, beslutsfattare, organisationer och medborgare på alla nivåer för att diskutera de utmaningar för som finns och hur vi gemensamt kan hitta lösningar för att besegra cancer.
Arbetet med implementeringen är på gång i alla EU:s medlemsländer men förutsättningarna är oerhört olika – och där måste lägstanivån höjas.
EU:s cancerplan (Europe’s Beating Cancer Plan) har fyra huvudmål: Förståelse – både från ett forsknings- och medborgarperspektiv, prevention – tidig upptäckt, diagnos och behandling, och livskvalitet – där ytterligare ett mål är övergripande – att minska ojämlikheten inom dessa områden och inom EU i stort. Barncancer och canceröverlevare ges dessutom särskild uppmärksamhet.
Stora skillnader
Arbetet med implementeringen är på gång i alla EU:s medlemsländer men förutsättningarna är oerhört olika – och där måste lägstanivån höjas. Mammografi i Sverige har högt deltagande, nära 80 procent, medan det i andra EU-länder kan vara så lågt som runt 6 procent. Vaccinering mot HPV har vi haft länge för flickor, och sedan 2020 även för pojkar i femte och sjätte klass. I somliga andra länder är det känsligare att tala om och vidta åtgärder mot olika former av cancer, vilket kan drabba de personerna som fått en sådan diagnos hårt socialt.
Vi i Sverige måste därför inse, att den egna sjukvården och forskningen inte räcker för att bekämpa cancer. Samarbete mellan alla berörda måste ske såväl inom Sverige som mellan länder och organisationer inom EU. Sjukdomar känner inga gränser och om vi svenskar vill ha tillgång till vård både här och i andra länder får vi inse att det också finns skäl för andra att söka sig hit, med den struktur för vård vi har genom Regionala cancercentrum och inte minst tre Comprehensive Cancer Centers med specialistsjukvård. Att bidra med kunskap till varandra ger en större chans till behandling och därmed överlevnad för fler i respektive land.
Flera aktörer behöver höras
Den svenska regeringen har aviserat en uppdatering av den svenska cancerstrategin i enlighet med EU:s cancerplan, och det behövs därför synpunkter från alla delar av cancervården, myndigheter och organisationer, företagen inom läkemedel och medtech, forskare – men inte minst patientrörelsen. Stora som små föreningar och nätverk med sina speciella diagnosområden behöver använda sina röster på såväl hemmaplan som i kontakter med sina europeiska kollegor.
En del av mitt uppdrag är att ge och få information att föra tillbaka till EU-kommissionen, där medel anslagits inom programmet Horizon Europe för genomförande av projekt som bidrar till insatser inom huvudområdena. Där kan bland annat nämnas ett kommande digitalt center med möjlighet att dela information för cancerpatienter, nätverk för specialistcenter för behandling av cancer, och webbportalen Uncan.eu för att samla den kunskap som finns inom cancerforskning.
Likheten mellan EU:s 27 medlemsländer och regionerna i Sverige är stor men kan man enas där i vissa frågor hoppas jag på att kunna rapportera om en nationell gemensam samling över organisationsgränserna i denna viktiga fråga – att förebygga och besegra cancer.