Lagrådet sågar regeringens förslag om privata sjukvårdsförsäkringar

Regeringen har sedan 2020 utrett privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård, ledd av särskild utredare Karin Lewin. Som Altinget tidigare rapporterat lämnade regeringen lagrådsremissen till Lagrådet tidigare i maj.

Angeläget syfte

Syftet har varit att ta fram förslag som förhindrar att patienter med privat sjukvårdsförsäkring får snabbare vård eller bättre vård framför patienter utan försäkring inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Eller, som Lagrådet sammanfattar saken: 

”Att en privat vårdgivare har ytterligare uppdragsgivare utöver regionen ska inte få negativt påverka utförandet av vårduppgifter som regionen lämnar över till vårdgivaren.”

Den utgångspunkten har Lagrådet heller inga invändningar mot, utan skriver att det ”framstår som angeläget att det ses till att reglerna om vem som ska ha företräde till hälso- och sjukvård efterföljs”.

Tror inte att förslaget får effekt

Men trots detta landar skrivelsen i tung kritik mot förslaget, som Lagrådet beskriver som så otydligt formulerat att det anses tveksamt att förslaget kan få den effekt som regeringen eftersträvar.

Bland annat påtalar Lagrådet att remissen återkommande hänvisar till hälso- och sjukvårdens övergripande målsättningar om vård på lika villkor och att den som har det största behovet ska ges företräde till vården, men att det inte på något sätt framgår av förslaget att de tänkta lagändringarna kommer att leda till att detta säkerställs, då förslaget saknar resonemang om vad som ska gälla eller hur likvärdiga behov ska bedömas vid prioriteringssituationer. Man skriver:

”Det är så oklart både i vilken utsträckning som prioriteringar är möjliga att göra och vad som ska gälla i ungefär likvärdiga fall gör det svårt för Lagrådet att bedöma om de nu föreslagna reglerna kan fylla sitt syfte.”

Syrligt konstaterande

Lagrådet konstaterar också att regeringen i sin konsekvensbeskrivning inte tror att förslaget kommer att påverka förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar. Här skriver rådet, torrt, men inte utan syrlighet, att det ”väl ligger i sakens natur att en försäkring tecknas huvudsakligen för att den som försäkringen avser ska få vård snabbare än vad som är vanligt inom den offentligfinansierade vården”.

Lagrådet gör därmed en annan bedömning än regeringen och gissar i stället att regler som syftar till att begränsa fördelarna med privata sjukvårdsförsäkringar också kommer att påverka viljan att skaffa dem.  

Kontentan av Lagrådets granskning blir därmed att såväl effekt som konsekvens förblir otydliga, trots att man håller med om det regeringen föresatt sig att göra. 

”Lagrådet anser sammanfattningsvis att det är svårt att närmare bedöma vilka syften förslaget egentligen har och därmed om dessa – vilka de nu mera exakt är – kan antas bli tillgodosedda genom den föreslagna bestämmelsen i 15 kap. 2 §”.

Fick kritik redan 2017

Detta är inte första gången som regeringens ambitioner på området kritiseras av lagrådet. Regeringen kom med ett liknande lagförslag 2017 som Lagrådet redan då kritiserade för att sakna relevanta anledningar till lagändring:

”Det har alltså inte visats att lagstiftningen behövs. Inte heller har det klarlagts att den skulle få konsekvenser som gynnar de patienter som riskerar att missgynnas på grund av privata sjukvårdsförsäkringar.”

”Lagrådet kan mot den bakgrunden inte tillstyrka att förslaget genomförs, särskilt som det sägs vara endast ett förtydligande av vad som redan gäller.”

Lagrådet har avböjt en kommentar.