Låg moms på hyra kostar staten 45 miljarder kronor

Sverige brottas med en enorm bostadsbrist. Enligt Boverkets beräkning behöver det byggas 67 300 bostäder årligen till och med 2030. Samtidigt har bostadsbyggandet kraftigt bromsat in på grund av lågkonjunkturen, under 2023 beräknar Boverket att det kommer byggas 27 000 bostäder.

I debatten om hur man ska komma till rätta med bostadsbristen förekommer en rad olika förslag för att underlätta bostadsbyggandet. Ett av de mer frekventa förslagen handlar om att införa en låg moms på bostadshyran.

Nettokostnaden för staten skulle alltså enligt RUT:s beräkningar bli cirka 45 miljarder kronor årligen

Det skulle möjliggöra för hyresvärdar att dra av momsen på de kostnader man har. Ägare av hyresbostäder skulle därmed få en mer förmånlig beskattning, men de totala skatteintäkterna till staten skulle också minska.

Flera aktörer står bakom förslaget

Bakom förslaget står flera stora intresseorganisationer inom bostadssektorn. Bland annat argumenterade Sveriges Allmännyttas VD Anders Nordstrand för förslaget i en debattartikel på Altinget den 31 augusti i år och Hyresgästföreningen presenterade förslaget som en del av ett paket i rapporten ”Renovera Sverige” i november 2022.

Också Fastighetsägarna står bakom förslaget, bland annat i rapporten ”Fem skatteförslag för fler hyresrätter” från september 2021 som skrivits tillsammans med Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen.

Argumenten brukar vara att det möjliggör för ökad nybyggnation av bostäder men också att det skapar en bättre balans mot det ägda boendet där den boende bland annat kan göra avdrag för ROT-tjänster och räntekostnader. Ofta läggs förslaget också fram som en relativ enkel lösning som snabbt kan genomföras.

Vad som däremot sällan diskuteras är hur mycket ett sådant förslag skulle kosta. Ibland nämns siffran 15 miljarder kronor, bland annat av Hyresgästföreningen i ovan nämnda rapport, men både lägre och högre belopp har förekommit i debatten.

Kostnaden för staten blir 45 miljarder kronor

Eftersom jag i min roll som bostadspolitisk talesperson för moderaterna ofta får frågan om hur jag ställer mig till förslaget bad jag Riksdagens utredningstjänst (RUT) göra en beräkning av vad den statsfinansiella effekten skulle bli.

Utifrån antagandet att momssatsen blir 6 procent och hyrorna inte skulle höjas till följd av förslaget beräknades momsintäkterna bli knappt 9 miljarder kronor. Skattebortfallet för staten uppskattades samtidigt till närmare 55 miljarder kronor. Nettokostnaden för staten skulle alltså enligt RUT:s beräkningar bli cirka 45 miljarder kronor årligen. Eftersom siffrorna bygger på flera generella antaganden är de givetvis inte exakta, men de ger en fingervisning om storleksordningen på reformen.

Detta ska sättas i relation till reformutrymmet i statens budget på 40 miljarder kronor för 2024, att polismyndigheten får ett budgetanslag på cirka 40 miljarder kronor nästa år och att ROT-avdraget kostade ca 12 miljarder kronor förra året.

Jag uppskattar att vi har en kreativ och konstruktiv debatt om hur vi kan få fart på bostadsbyggandet och komma till rätta med bostadsbristen i Sverige. Jag har också förståelse för att det finns åsikter kring hur olika boendeformer beskattas. I ett längre perspektiv, exempelvis inom ramen för en bred skattereform, är det naturligt att också titta på skatter på boende inklusive momsregler.

Låg moms på hyra är dock som Riksdagens utredningstjänst visat en enormt dyr reform. Den är därför inte heller vare sig är särskilt enkel eller snabb att genomföra. Förslaget måste också vägas mot andra reformer för att öka bostadsbyggandet och minska bostadsbristen. Exempelvis att förenkla reglerna för att bygga, korta ledtiderna i plan- och byggprocessen och öka tillgången på byggbar mark i attraktiva lägen. Förslag med minimal om någon negativ effekt på statsfinanserna.