Sveriges allmännytta: Inför låg moms på bostadshyra

Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät har 180 av Sveriges 290 kommuner underskott på bostäder. Störst är problemen i storstadsregionerna och på högskoleorter. Boverket har bedömt att det med hänsyn till befolkningsutvecklingen behöver byggas omkring 60 000 nya bostäder per år fram till 2030.

Men nu går utvecklingen åt helt fel håll. Enligt SCB påbörjades endast omkring 14 550 lägenheter under första halvåret 2023. Statistiken avser startbesked så risken är att det blir ännu färre som verkligen börjar byggas. Det är en minskning med cirka 57 procent jämfört med samma period 2022, då 33 805 lägenheter påbörjades.

Det finns flera åtgärder inom politikens räckhåll som kan minska byggkostnaderna och förbättra hushållens ekonomiska utrymme

Detta beror i korthet på två faktorer. Bostadsföretagen har drabbats av kraftigt ökade byggpriser under många år och nu också av snabbt stigande räntor. Hushållens betalningsförmåga har minskat på grund av den rekordhöga inflationen och sjunkande reallöner. Den sammanlagda effekten är förödande för bostadsbyggandet.

Arbetslösheten ökar

Våra medlemsföretag tvingas nu sätta nu stopp för bygge efter bygge. Det finns helt enkelt inte möjlighet att ta ut hyror på de nivåer som skulle krävas. Bygger företagen ändå riskerar de att stå med tomma lägenheter, vilket blir väldigt kostsamt.

En konsekvens är att arbetslösheten ökar bland alla yrkesgrupper som behövs för bostadsbyggandet – byggjobbare, elektriker, arkitekter, bygglovhandläggare och många andra. På längre sikt eroderas kunskaper och kompetens; den dag konjunkturen vänder och efterfrågan ökar kommer byggandet att sacka efter rejält, med risk för ännu högre byggpriser och högre hyror.

Ska vi undvika en sådan utveckling vore det bästa att bostadsbyggandet håller en jämn takt över konjunkturcykeln. Det är tyvärr inte möjligt, men det näst bästa är förstås att hålla så hög byggtakt som det bara går när det råder lågkonjunktur.

Ta rätt steg nu

Regering och riksdag har fastställt målet om långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Nu gäller det att ta rätt steg i riktning mot detta mål. Det finns flera reformer som politiken kan och bör genomföra för att det ska finnas ett utbud som svarar mot behoven och för att konsumenterna ska kunna efterfråga bostäderna.

Vi har följande förslag:

• Inför låg moms på bostadshyra. Efter en ändring av EU:s momsdirektiv kan nu varje medlemsstat bestämma om moms på bostadshyror. Det skulle sänka kostnaderna vid nyproduktion och därmed hyrorna eftersom all ingående moms – i de flesta fall 20 procent – då kan dras av.
• Undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling. Lagen snedvrider konkurrensen till nackdel för allmännyttan och leder i praktiken till högre byggpriser och längre byggtid. Det finns ett färdigt förslag från den statliga utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Förslaget innebär ingen kostnad för staten.
• Minska ränteavdragsbegränsningarna. Enligt EU:s skatteflyktsdirektiv ska företagens möjligheter att dra av räntekostnader begränsas, men i Sverige har bestämmelserna överimplementerats. Eftersom bostadsbyggande till stor del sker med lånat kapital slår detta särskilt hårt mot bostadsföretag, något som förvärras när räntorna nu stiger. Avdragsbegränsningarna bör sänkas till den nivå EU kräver.
• Inför ett nationellt typgodkännande. Byggprocessen kan snabbas på genom ett nationellt typgodkännande av tekniska egenskapskrav för standardiserade hus och byggsystem. När ett hus har fått ett sådant godkännande behöver inte längre varje kommunal byggnadsnämnd pröva om kraven är uppfyllda. Förutsättningarna för ett kostnadseffektivt industrialiserat byggande ökar. Förslaget innebär ingen kostnad för staten.
• Se över bostadsbidraget. Detta stöd är viktigt för att hushåll med låga inkomster ska kunna efterfråga en lämplig bostad. Målgruppen behöver ses över och nivåerna höjas så att de står i rimlig relation till dagens boendekostnader och därefter indexeras. I väntan på översynen bör den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer, som nu föreslås för sjätte gången, behållas.

Så läget är faktiskt inte hopplöst. Det finns flera åtgärder inom politikens räckhåll som kan minska byggkostnaderna och förbättra hushållens ekonomiska utrymme. Detta skulle möjliggöra en mer rimlig takt för bostadsbyggandet.