KTH-professor: Viktigt att förstå bakgrunden innan man drar slutsatser

REPLIK. Sommaren har visat att drift av kärnkraftverk inte bara har ekonomiska utmaningar, utan också kan ha svårt att leverera el på ett planerbart och förutsägbart sätt. Det skriver Lennart Söder, professor i Elkraftsystem, KTH.

Lennart Söder
Professor i Elkraftsystem, KTH


Lina Håkansdotter skriver under rubriken: ”Svenskt näringsliv: Elhaveriet är ett hot mot klimatmålen.” Jag instämmer helt i hennes uppfattning att det är oerhört centralt att vi tryggar elförsörjningen och att Svenska kraftnät skyndsamt bör bygga ut överföringsförbindelserna. Men för att genomföra rätt åtgärder måste vi först förstå varför vi hamnat där vi hamnat.

Livslängden minskade

Beslutsfattarna i Sverige har länge givits intrycket att kärnkraft har hög tillgänglighet, och stabilt och förutsägbart kommer att producera el länge till. I Energimyndighetens prognos från januari 2013 skrev man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.”

Under 2015 fattade dock kärnkraftsägarna beslut om att Ringhals 1 och 2 skulle stängas efter 45 år, medan två av reaktorerna i Oskarshamn (O2 och O1) stängdes efter 41 respektive 46 år. På bara 2 till 3 år hade den ”faktiska livslängden” minskat med 15 år jämfört med den ”tekniska livslängd” som Energimyndigheten antog.

Tekniska problem

Den kvarvarande kärnkraften går inte heller så bra. Håkansdotter skriver om elkrisen den 25 juni. ”Att det fossileldade kraftverket i Karlshamn nu har körts när vindkraftsproduktionen var låg, mitt i den 30-gradiga sommarvärmen, är ytterligare ett tecken på att något är allvarligt fel.” Men vad var det egentligen som hände denna dag? Jo, flera av reaktorerna hade tekniska problem som tvingade fram reducerad effekt:

  • Forsmark 2: Oplanerat nödvändigt underhåll av en generator efter oförutsedda problem.
  • Forsmark 3: Bränsleläckage som medförde att man stängde verket.
  • Ringhals 4: Oplanerat underhåll, gick på knappt halv effekt på grund av problem med en av generatorerna och byte av en rotor.
  • Ringhals 3: Skulle ha startat efter årlig avställning, men stod fortfarande stilla.

Kärnkraften var alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med. Enligt Svenska kraftnät berodde förlängda revisioner inte bara på låga elpriser utan också på corona, vilket man knappast kan känna till i förväg.

Krävs konstruktiv diskussion

De problem som uppstod under juni 2020 beror på:

  1. Den allmänna planeringen för Sveriges kraftförsörjning har felaktigt byggt på att kärnkraftverk fungerar med en mycket hög tillgänglighet, oavsett vad som händer i omvärlden.
  2. Elnäten i Sverige är under utbyggnad, men bedömningen har tidigare baserats på att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort. Det vill säga att det inte har varit så bråttom som det faktiskt är.
  3. Ombyggnad/underhåll av elnät och annan utrustning kräver planering och utrustning måste kopplas bort. När man planerade underhållet under sommaren 2020 så utgick man från att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gör/gjorde.

Lösningen för att vi ska få ett väl fungerande kraftsystem är att man, till en början, inser att dagens kärnkraft inte varar för evigt. Vi bör konstruktivt diskutera hur vi snabbt ska komma ifrån ett beroende av att kärnkraften måste vara i drift för att systemet ska fungera. Det mesta tyder på att detta är på gång (framför allt nätutbyggnad), men det är oklart hur fort allt kommer på plats.

Utgå från faktisk tillgänglighet

Svenskt näringsliv vill ”trygga den elförsörjning vi redan har”, men det finns inget skäl att bevara gamla anläggningar om nya lösningar är mer ekonomiskt fördelaktiga. Grunden för den europeiska elmarknaden är att det ska råda konkurrens och att subventioner bara tillåts om det finns goda skäl för det.

Sommaren har visat att drift av kärnkraftverk inte bara har ekonomiska utmaningar utan också kan ha svårt att leverera el på ett planerbart och förutsägbart sätt. När det gäller Svenskt näringslivs förslag om ”mål för leveranssäkerhet” så väcks nya frågor: Vad ska man anta om kärnkraftens tillgänglighet när man beräknar ”risken för elbrist”? Den 25 juni skulle inte orsakat några problem med de standard-antaganden man har om kärnkraftens tillgänglighet. Dessa visade sig dock vara fel.

Jag utgår från att Svenskt näringsliv vill ha ett så kostnadseffektivt kraftsystem som möjligt som bygger på klimatneutralitet och konkurrens. Därför bör vi också utgå från faktisk tillgänglighet av existerande kraftverk samt mer förnybar elproduktion och teknik som förbättrar överföringsmöjligheterna till södra Sverige.

Forrige artikel SD om migration: Små extremistpartier håller vårt land som gisslan SD om migration: Små extremistpartier håller vårt land som gisslan Næste artikel "För mycket arbete går till att minimera negativa effekter av EU-förslag"
Regionråd (SD):

Regionråd (SD): "Offrat människoliv för att rädda ekonomin"

DEBATT. De äldre ska inte användas som brickor i ett ekonomiskt experiment av regeringen. Testning av nyinflyttade på boenden borde ha införts tidigare och personal borde ha använt korrekt skyddsutrustning, skriver regionråd Håkan Lösnitz (SD).