Kritik mot Kommissionen för jämställda livsinkomster – ”Missuppfattat vårt uppdrag”

Kommissionen för jämställda livsinkomster kritiserar i sitt slutbetänkande Medlingsinstitutets statistik för att underskatta löneskillnader mellan kvinnor och män. ”Man blir lite konfunderad, vi får kritik för att vi inte tagit hänsyn till inkomst när det inte är vårt uppdrag att analysera” säger John Ekberg, statistikansvarig på MI, till Altinget. 

Lise Bergh är ordförande för Kommissionen för jämställda livsinkomster. 
Lise Bergh är ordförande för Kommissionen för jämställda livsinkomster.  Foto: Ali Lorestani/TT
Sanna Rayman Rebecka Prahl

Kommissionen för jämställda livsinkomster uppskattar att kvinnor under sin livstid tjänar 6 miljoner mindre än män och att det kommer ta 100 år innan lönegapet sluts. Sture Nordh, ledamot i kommissionen, menar att det beror på att det sällan talas om inkomster.

Vi är också intresserade av inkomstskillnader, men då behöver man inte klanka ner på lönestatistiken. 

– Det finns ett antal områden där man inte ser de här frågorna. Det finns också områden där det inte tillåts att jämställdhetsaspekter spelar roll, säger han till Altinget och fortsätter:

– Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt och det har gjort att män har dragit ifrån mycket i sina livsinkomster, då det främst är män som äger kapital. Det finns också en ojämlikhet vad gäller skatterna. Det faktum att fler män är egenföretagare och kan ta ut ersättning i form av utdelning beskattas mycket lägre än om det togs ut som inkomst. 

Bland de förslag som kommissionen lägger återfinns att offentliga stödåtgärder ska fördelas mer jämställt samt att kunskapen måste öka om strukturella problem på arbetsplatser, exempelvis arbetsrelaterad ohälsa.

Ett viktigt område som kräver komplettering är statistiken över löne- och inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Enligt kommissionen måste den bli mer detaljerad och ta hänsyn till fler kategorier än kön.

– Det är betydligt fler kvinnor än män arbetar som arbetar deltid, säger Sture Nordh.