Kritik mot fotbyte om tillsynen över polisen

RÄTTSVÄSEN. Regeringen dröjer med förslag om en myndighet som ska granska polis och kriminalvård. Att regeringen inte agerar tyder på att den har bytt åsikt, anser kritiker i oppositionen. Tidigare har det funnits en politisk enighet om en sådan tillsyn.

Per-Anders Sjögren

Förra sommaren föreslog en enig utredning där riksdagens partier var representerade att ny, fristående myndighet ska inrättas för att granska polis och kriminalvård. Då var planen att myndigheten skulle starta sitt arbete den 1 januari 2017. Men så kommer det inte att bli och något förslag har inte kommit från regeringen.

Ett skäl till att frågan har hamnat långt bak i prioriteringskön är att är att en rad myndigheter var skeptiska till planerna. I budgetpropositionen tidigare i höstas skrev regeringen att den i särskild ordning, och i samband med en bred översyn, ska analysera hur tillsynen inom rättsväsendet kan bedrivas. I väntan på detta ska den interna granskningen inom de berörda myndigheterna stärkas och för den externa granskningen ska Justitiekanslerns anslag höjas.

Läs också: Ny myndighet ska granska polis och kriminalvård

Borttrollad i budgeten

Att frågan redan har utretts i en parlamentarisk kommitté som var enig nämns inte i budgeten. Och det förvånar borgerliga ledamöter som Krister Hammarbergh (M), ledamot i justitieutskottet, som även satt med i den utredning som lade fram förslaget. Han menar att det tyder på att regeringspartierna nu inte längre står fast vid sin åsikt.

– De har vänt 180 grader och det förvånar oss. Det verkar som att man har tagit fler steg tillbaka, säger han till Altinget.

I debatten om rättsväsendets budget för nästa år sade justitieminister Morgan Johansson att frågan alltjämt är på agendan.

– Vi bereder ärendet och när vi är klara med analysen ska vi återkomma  till riksdagen. Men just nu finns det större utmaningar när det gäller rättsväsendet än huruvida det ska finnas ytterligare en tillsynsöverbyggnad för myndigheterna, sade Morgan Johansson.

Extern granskning viktig

Krister Hammarbergh menar att det är ytterst viktigt att det finns en extern granskningsmyndighet över polisen och kriminalvården. Skälet är det handlar om två myndigheter som har stora befogenheter att ingripa mot medborgarna.

–Det finns liknande tillsyn inom andra områden och att man inte ska ha det för myndigheter som har tvångsmedel känns märkligt, säger han.

–Vi får använda oss av de verktyg som finns för att få en större debatt kring den här frågan, säger Hammarbergh.

Läs också: Polisen sågar ny myndighet för granskning

Mer praktik i polisutbildning

I samband med att riksdagen beslutade om rättsväsendets budget för nästa år riktade riksdagsmajoriteten totalt åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En sådan gäller framtidens polisutbildning. Där vill majoriteten, alliansen och SD, att regeringen ser till att en ny polisutbildning innehåller mer verksamhetsförlagd praktik.

Majoriteten är kritiskt till det förslag som Polisutbildningsutredningens lagt fram. Resultatet blir en polisutbildning som nästan helt och hållet är inriktad på teori. Men så ser inte polisens vardag ut, menar majoriteten. 

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN-RIKSDAGSBESLUT

Vad händer nu?

Riksdagen har godkänt förslaget till budget för rättsväsendet för 2017. Totalt handlar det om 42,5 miljarder kronor, merparten av pengarna går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder), domstolarna (5,5 miljarder) stöd till rättsliga biträden (2,3 miljarder), Åklagarmyndigheten (1,5 miljarder) och Säkerhetspolisen (1,3 miljarder kronor).

Justitieutskottets betänkande 2016/17:1


Nämnda personer

Krister Hammarbergh

Tidigare riksdagsledamot (M)

Morgan Johansson

Vice ordförande i utrikesutskottet (S)
Fil. kand i statsvetenskap (Lunds uni., 1993)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00