Debatt

KD: Uppfinnare ska kunna stå upp mot big business

Sverige ska vara ett ledande innovationsland. I den andan behöver också villkoren för landets uppfinnare och innovatörer stärkas, skriver riksdagsledamoten Lili André (KD).

Kostnaden för en rättegång i en patenttvist hamnar oftast på flera miljoner kronor. Detta gör det svårt för mindre aktörer, skriver debattören.
Kostnaden för en rättegång i en patenttvist hamnar oftast på flera miljoner kronor. Detta gör det svårt för mindre aktörer, skriver debattören.Foto: Kristdemokraterna/Henrik Montgomery/TT
Lili André
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige har en stolt innovationstradition. Det har skapat såväl jobb som god hälsa och ny teknik. Men rättsskyddet för uppfinningar och innovationer behöver stärkas så att Sverige inte halkar efter. Forskare, småföretagare och start-ups har i dag svårt att hävda sin rätt då rättsprocesserna är dyra och utdragna.

Skydda svenska uppfinnare

Om vi ska bygga Sverige starkt bortom lågkonjunktur och inflation krävs omtag i innovationsfrågan. Det behövs konkurrenskraftiga regler, uppfinningsrikedom och ett målmedvetet arbete med forskning och utveckling. Ett samhälle som utvecklas och inte bara konsumeras.

Sverige ska vara ett ledande innovationsland. I den andan behöver också villkoren för landets uppfinnare och innovatörer stärkas. En viktig del är ett stärkt rättsskydd. Forskare, småföretagare och start-ups har svårt att ta tillvara på sina immateriella rättigheter. Att ansöka om patentskydd är snårigt, men desto snårigare blir det om det uppstår en tvist.

Forskare, småföretagare och start-ups har svårt att ta tillvara på sina immateriella rättigheter.

Kostnaden för en rättegång i en patenttvist hamnar oftast på flera miljoner kronor. Detta gör det svårt för mindre aktörer som inte är lika kapitalstarka som big business. Huvudregeln i svensk rätt är att den förlorande parten måste betala båda parters rättegångskostnader. Detta är en utmaning för mindre och kapitalsvaga aktörer som riskerar att inte våga hävda sin rätt, med risk för att gå i personlig konkurs.

Big business gynnas

Å ena sidan finns det goda skäl bakom ordningen att förloraren betalar vinnarens rättegångskostnader. Det handlar dels om att man inte ska stämma varandra ”i onödan”, och genom att hota med höga kostnader vid förlust så skrämmer man bort dem som inte har skäl för sina påståenden. Det handlar också om att den som vunnit ett mål och gjort sin rätt gällande inte ska behöva betala för sin oskuld.

Å andra sidan finns problem med att reglerna om rättegångskostnader gynnar kapitalstarka aktörer och big business. Universitetsforskare och start-ups stämmer sällan någon för immaterialrättsliga intrång, och än mer sällan går de segrande ur en tvist. Risken att få betala miljoner vid en förlust avskräcker från att hävda sin rätt. Ofta går man med på en förlikning i stället för att ta det vidare till rättegång.

Det är ett problem för rättssäkerheten om enskilda uppfinnare och innovatörer avstår från att hävda sin rätt i domstol. Därför efterlyses ett regelverk som ökar incitamenten för även mindre aktörer att investera i patentskydd och andra immateriella skydd. Det behövs ett skydd som indikerar de ekonomiska ramar som, i det enskilda fallet, gäller för att få patentskydd rättsligt prövat.

Kapa köerna i svensk domstol.

Föregångsländer att titta på är Tyskland och England, som infört regler som snabbar upp processerna och håller nere kostnaderna i patenttvister. Detta är viktigt för att ge alla – inte bara big business, bättre möjligheter och stärkt rättsskydd för uppfinningar och innovationer. Det behövs en översyn av rättegångskostnaderna i dessa mål och vi måste kapa köerna i svensk domstol. Genom ett stärkt rättsskydd stärker vi också svensk innovationskraft.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00