Priset att betala

Hösten år 2015 uttalade finansminister Magdalena Andersson (S) att det krävdes besparingar på bland annat assistansersättningen för att klara kostnaderna kopplade till flyktingvågen.

LSS ska fortsatt vara en frihetsreform som ska säkerställa att personer med omfattande funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället på sina egna unika villkor.

Pia Steensland (KD)
Riksdagsledamot och talesperson för funktionshinderfrågor

Uttalandet följdes av S/MP-regeringens förödande regleringsbrev till Försäkringskassan år 2016 med direktivet om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. Direktivet medförde i sin tur att Försäkringskassan började tolka gamla domar från högsta förvaltningsdomstolen mer restriktivt. Statens kostnader i det specifika statsanslaget för assistansen har sedan dess sjunkit med flera miljarder. Men till vilket pris?

Rätt perspektiv

Vi kristdemokrater anser att dessa "besparingar" har skett till ett förödande högt pris och ett omänskligt stort lidande.

Det finns inga ekonomiska vinster om minskningar av assistans leder till ett sämre stöd och försämrad livskvalitet för personer med omfattande funktionsnedsättning och deras familjer.

När dessutom kostnaderna ökar i kommunerna, skatteintäkter minskar och andra statsanslag skjuter i höjden när anhöriga hamnar i sjukskrivning är vi på helt fel väg. Det är därför avgörande att kostnaden för assistansen ses i det totala samhällsekonomiska perspektivet.

Kvaliteten urholkas

När man inte har oändligt med skatteintäkter måste de som är i störst behov av samhällets stöd komma först. Som Ida Ingerö så tydligt beskriver i sin debattartikel riskerar regeringen att slå ut de seriösa assistansanordnarna genom att endast höja schablonen för assistansersättningen med 1,5 procent. Det täcker inte ens de avtalsenliga löneökningarna. Kvaliteten på assistansen kommer att urholkas.

Mer än regeringen

Vi kristdemokrater prioriterar annorlunda än regeringen. Utöver en höjning av schablonen med 2,2 procent föreslår vi lagändringar och avsätter pengar för att säkerställa att samtliga grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet.

Vi föreslår även en höjning av garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen med 2000 kr per år. Vi avsätter därför drygt 6 miljarder kronor mer än regeringen till dessa ändamål under perioden 2020-2022.

En frihetsreform

Avslutningsvis ser vi med oro på utvecklingen där personlig assistans mer och mer ses som en vård- och omsorgsinsats. Vi kristdemokrater anser att det är viktigt att LSS återgår till grundintentionen.

LSS ska fortsatt vara en frihetsreform som ska säkerställa att personer med omfattande funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället på sina egna unika villkor. Det handlar om mänskliga rättigheter och vilket samhälle som vi vill ha.