"KD och L bör inte missa chansen att knyta ihop Sverige"

Riksdagen bör dra i handbromsen för stödet till höghastighetsbanorna. Det menar nationalekonomen Maria Börjesson med flera och slår fast att höghastighetsbanor är ekonomiskt eller miljömässigt olönsamma. Debattörerna hävdar också att en alternativ finansieringslösning inte löser grundproblematiken: Varje krona som satsas på höghastighetsbanor påstås göra större nytta i andra transportlösningar.

Perspektivet bör vara bredare än så. Trafikverkets beräkningar, som debattörerna hänvisar till, baseras främst på tidskalkyler, resekostnader och operatörernas intäkter. Men höghastighetsbanorna kan inte betraktas som ett infrastrukturprojekt bland andra.

En beräkning av lönsamheten måste också inkludera till exempel möjligheten för nyproduktion av bostäder.

Behöver drastiskt öka

Den redan i dag påtagliga bostadsskulden kommer dessutom att växa för varje år om inte byggtakten drastiskt ökar.

Catharina Elmsäter-Svärd
Vd, Sveriges byggindustrier

I Sveriges byggindustriers senaste konjunkturprognos över bygginvesteringarna är bilden av bostadsbyggandet fortsatt dyster.

Prognosen för antalet påbörjade bostäder under 2020 är drygt 40 000. Det skiljer alltså mer än 20 000 bostäder per år mellan vad som byggs och vad Boverket anser behöver byggas. Den redan i dag påtagliga bostadsskulden kommer dessutom att växa för varje år om inte byggtakten drastiskt ökar.

Urbaniseringen förstärks

Samtidigt har Sverige den högsta befolkningstillväxten i relation till folkmängd sedan industrialiseringen. Urbaniseringen fortsätter och förstärks.

Drygt tre av fyra nya bostäder måste tillkomma i storstadsregionerna. Och den mest långsiktiga planen för att tillgodose det bostadsbehovet är den som presenterades i Sverigeförhandlingens slutrapport.

Den effektivaste motorn

Sverigeförhandlingen innehåller konkreta planer på 285 000 nya bostäder. Av dem beräknas cirka 200 000 byggas i Stockholm, Göteborg och Malmö, och resten i knutpunkter som Jönköping.

Denna redan förhandlade injektion i hela samhällsbygget måste tas med i diskussionen om höghastighetsbanornas nyttoeffekter.

Att bortse från att infrastruktursatsningar är den effektivaste motorn för ett ökat bostadsbyggande är att enbart vilja se ena sidan av myntet.

Bygg för framtiden

Ansvarstagande partier som Kristdemokraterna och Liberalerna bör inte missa den historiska chans som fortfarande finns att knyta ihop Sverige genom höghastighetsjärnvägar mellan Stockholm–Göteborg–Malmö.

En lärdom av vårt lands industriella framgångar 1870–1970 är att de järnvägar som staten stod för, stambanorna, byggdes för framtiden, inte efter hur många som tog tåget i slutet av 1800-talet.

Inspireras av Norge

Enligt de flesta befolkningsprognoser kommer Sveriges tre storstadsområden att växa under många år framöver. Folkmängden i Stockholms län kommer till exempel att öka med en miljon invånare och nå tremiljonersstrecket redan 2040.

Fler människor väljer också att åka tåg av hänsyn till klimatet. Därför föreslår vi att satsningen på höghastighetsbanor läggs i ett statligt konsortium där investeringen inte tränger undan satsningarna i den befintliga nationella transportplanen.

Ta inspiration av Nye veier i Norge, så kan ledtider förkortas och hela sträckor planeras och byggas på en gång.