”Kallblodigt mördande för nöjes skull är inte viltvård”

Det är få medborgare i Sverige som känner till Rovdjurskampanjen. Och när man berättar för dem om vad det innebär, är det få som tror att det sker på riktigt. För det är så brutalt och absurt. Rovdjurskampanjen är en årlig tävling där slutmålet är att skjuta så många djur som möjligt. En skjuten räv ger 120 poäng, mård 90 poäng, grävling 80 poäng, och fåglar som skata, kråka, nötkråka och gråtrut ger 15 poäng. Många gånger kastas djuren i skogen, vilket bidrar till blyförgiftning av andra djur.

”Verklighetsfrånvänt och absurt”

Enligt tävlingen är ”viltvårdsinsatsen” att genom oreglerad jakt skjuta bort så många småpredatorer som möjligt. Anledningen är inte att de är en fara eller påverkar skogsbruket eller lantbruket negativt. Det bakomliggande motivet är att en del jägare ser predatorer som jaktkonkurrenter. Att kalla en tävling, som går ut på att döda så många djur som möjligt, för viltvård är inte bara orimligt utan också vilseledande. Kallblodigt mördande för nöjes skull är inte viltvård.

Fåglarna som i tävlingen ger 15 poäng per dödad individ, är fridlysta enligt fjärde paragrafen i Artskyddsförordningen och de ska också vara skyddade genom bilaga 2 i Fågeldirektivet. Men detta är inget som återspeglas i tävlingen.

Att få 15 poäng för att skjuta gråtrut, och samtidigt kalla det viltvård, är helt verklighetsfrånvänt och absurt. Gråtruten har minskat 60 procent under de senaste 30 åren och klassas som sårbar på rödlistan.

80 poäng för en död grävling

Att skjuta nötskrikor är också idiotiskt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nötskrikor sprider fröer, vilket leder till att nya ekar kan gro utan att vi behöver plantera dem. I en studie har man gjort en uppskattning på antalet frösådda ekar som nötskrikor har spridit, och sen analyserat kostnaderna för att ersätta denna tjänst på konstgjord väg. Resultatet visar att ersättningskostnaden för ett nötskrikepar ligger mellan 35 000-160 000 kronor.

Grävlingen är listad under Bernkonventionen, och den bidrar också genom att sprida fröer och skapa hem åt många andra arter, när de gräver sina gångar. Men vad spelar det för roll, när du kan få 80 poäng av att döda den?

Att få 15 poäng för att skjuta gråtrut, och samtidigt kalla det viltvård, är helt verklighetsfrånvänt och absurt.

Precis som troféjakterna vi länge har sett och hört om i afrikanska länder där någon rik person står triumferat framför ett dödat, har svenska jägare en organiserad tävling med just sådana bilder, fast på svenska djur. Den som samlar ihop mer än 1 000 poäng får ett exklusivt medlemskap i ”1 000-klubben” och belönas med diplom och tygmärke. Samlar man mer än 3 000 måste man själv vara med på bilden där djuren visas upp. Under tävlingen 2020 samlade vinnaren ihop 11 900 poäng då han dödade 37 rävar, fyra grävlingar, 34 mårdar, 21 minkar och 244 fåglar; totalt 340 djur.

Stoppa dödsbingon

Att anordna en tävling som uppmuntrar till omfattande lokal utrotning av djur som fyller en viktig funktion för den biologiska mångfalden är helt absurt och oacceptabelt.

Vi är inte emot all jakt. Vi menar att jakt kan spela en viktig roll, när det handlar om till exempel arbetet mot invasiva arter, eftersök på trafikskadat vilt, skyddsjakt, eller om det är så att arten inte är hotad och man faktiskt tar vara på djuret. Men att leka dödsbingo med vår svenska fauna är något som måste förbjudas.