Debatt

Järnvägsfrämjandet: Tre partier toppar listan som mest järnvägsvänliga

Medan några av riksdagens partier vill satsa på höghastighetsbanan är andra partier mer skeptiska. Det visar Järnvägsfrämjandets kartläggning av riksdagspartiernas järnvägspolitik.

Årets infrastrukturproposition bygger i allt väsentligt på Trafikverkets prognosbaserade förslag. Socialdemokraterna talar med kluven tunga, skriver debattören.
Årets infrastrukturproposition bygger i allt väsentligt på Trafikverkets prognosbaserade förslag. Socialdemokraterna talar med kluven tunga, skriver debattören. Foto: Johan Nilsson / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Inför höstens val har Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet frågat våra riksdagspartier om hur de ser på järnvägssatsningar. Skillnaden mellan partierna är mycket stor.

I den nyligen presenterade ”Klimaträttsutredningen” (SOU 2022:21) rekommenderas att för att Sverige ska nå våra klimatmål bör man låta dessa politiska mål styra besluten. Det kan låta självklart. Men i verkligheten är det Trafikverkets prognoser, som ligger till grund för regeringens förslag. Prognosstyrning verkar konserverande av dagens trafiksystem och motverkar klimatanpassningen av trafiken, skriver utredningen. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet ansluter sig till målstyrning. Det gör även Socialdemokraterna, men årets infrastrukturproposition bygger i allt väsentligt på Trafikverkets prognosbaserade förslag. Socialdemokraterna talar med kluven tunga.

När det kommer till konkreta ställningstaganden visar det sig att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är tydliga med att fördela järnvägssatsningarna mer jämlikt räknat per invånare i hela landet än övriga partier.

Hela Sverige ska leva

Hela Sverige ska leva, är en vanligt förekommande paroll. När det kommer till konkreta ställningstaganden visar det sig att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är tydliga med att fördela järnvägssatsningarna mer jämlikt räknat per invånare i hela landet än övriga partier.

Moderaterna kan tänka sig att göra järnvägsinvesteringar som är samhällsekonomiskt lönsamma. De låter ju klokt. Klimaträttviseutredningen påpekar dock att samhällsekonomisk lönsamhet är ett förrädiskt begrepp som förenklar verkligheten och undervärderar nyttan av kollektivtrafiksatsningar. Exempelvis beräknas tidsvinster för tågresenärer (85 kr/timme) mindre värdefulla än för bilresenärer (126 kr/timme). Detta eftersom att man kan arbeta på tåget.

Därför bygger den samhällsekonomiska kalkylen på att det inte är så stor glädje med att tågresenärer färdas snabbt. De kan ju ändå vara verksamma och utnyttja tågresan till arbete. Denna fördel med tågresor missgynnas således i en samhällsekonomisk kalkyl, vilket ju därmed styr utvecklingen åt fel håll.

Osäkert kring stambanor

Det är trångt på befintliga stambanor. Därför vill Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna bygga nya medan Moderaterna enbart vill genomföra långt gångna planer såsom Ostlänken. Övriga borgerliga partier vill inte bygga nya stambanor. För att investeringar i stambanor inte ska tränga ut andra beslutade satsningar har ja-partierna olika lösningar, bland annat lån.

Flertalet partier vill att en ökad andel av godstransporterna ska ske på järnväg för att avlasta vägar och minska klimatpåverkan. Enbart Sverigedemokraterna är ointresserade av frågan.

Det kollektiva resandet utgör en mindre del av det totala. Tågets marknadsandel är cirka 10 procent, bussen detsamma medan bilen har cirka 80 procent. Men mellan 2000 och 2019 ökade tågtrafiken med 80 procent och biltrafiken med 15 procent. Det kollektiva resandet har en rad fördelar framför bilresandet såsom säkerhet, mindre trängsel, klimat och miljö, främjar ökad fysisk rörlighet med mera.

Men den har också en nackdel: det är dyrare när fler än två personer ska göra en resa. En tågbiljett kostar runt 20 kr milen. Bilen kostar mellan 20–80 kronor per mil. Tidigare hade man olika sorters grupprabatter i syfte att göra det mer lockande att ställa bilen. På frågan om partierna är intresserade av att öka andelen kollektivtrafik svarar flertalet partier jakande om än med olika grad av entusiasm. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är ointresserade av att öka kollektivtrafikens marknadsandel.

Sammanfattningsvis är Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet mest järnvägsvänliga. Därefter kommer Socialdemokraterna följt av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Minst intresserade är Sverigedemokraterna.

Partiernas intresse för järnvägssatsningar överensstämmer i stort med det mönster som framkommit när Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden kartlagt riksdagspartiernas miljöintresse.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget