Ikem: Skatt på plastförpackningar lika illa som plastpåseskatten

För tre år sedan införde dåvarande regeringen en plastpåseskatt. Syftet med skatten var att minska användandet, vilket skulle leda till minskad nedskräpning och en lägre resursförbrukning. Det har inte skett och regeringen har nu förslagit att remittera frågan om att avskaffa eller kraftigt reducera skatten inför höstbudgeten.

Gör skillnad på påsar och påsar

Plastpåseskatten gör inte skillnad på om påsarna är tillverkade av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara. Det är synd eftersom svenska plastpåsar innehåller en hög andel återvunnen råvara. I stället har konsumenterna börjat köpa papperspåsar och avfallspåsar på rulle. Papperspåsar är tunga och kräver mer resurser vid transporter, medan avfallspåsar på rulle ofta är tillverkade av fossila råvaror. De förändrade konsumtionsvanorna ger en negativ påverkan på klimatet och bidrar till ökade avfallsmängder.

Även innan skatten på plastpåsar infördes, stod de för en mycket liten del av nedskräpning – endast 0,2 procent. I Naturvårdsverkets studie om varför nedskräpning sker finns tre viktiga orsaker: sociala normer, bekvämlighet och otydligt ansvar. Plastpåseskatten påverkar inte någon av dessa faktorer. 

Regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har i vårbudgeten remitterat ett förslag om att avskaffa eller kraftigt reducera den kontraproduktiva plastpåseskatten, men har de lärt sig sin läxa?

Detaljduttandet fortsätter

När man trodde att regeringen skulle sluta dutta i detaljerna för att i stället bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik så visar det sig att Naturvårdsverket nu utreder en ny miljöskadlig miljöskatt: en skatt på plastförpackningar. En skatt på plastförpackningar skulle inte främja omställningen till en cirkulär ekonomi och hållbar plastanvändning. Tvärtom skulle en sådan skatt leda till ökad klimatpåverkan och ökade avfallsmängder genom att andra, mindre lämpliga, förpackningsmaterial kommer att användas i stället.

 En skatt på plastförpackningar skulle inte främja omställningen till en cirkulär ekonomi och hållbar plastanvändning.

Plast är ett lätt, hållbart material som kan formas till en mängd typer av förpackningar. Över hälften av alla varor i Europa är förpackade i plast, samtidigt står plasten endast för 17 procent av den totala förpackningsvikten. Plastförpackningar leder alltså till en bättre transportoptimering och minskat förpackningsavfall. En annan fördel är att plasten skyddar våra livsmedel och bevarar kvaliteten. Matsvinnet uppgår till cirka en femtedel av produktionen, men utan plast skulle vi tvingas slänga mycket mer mat.

Avbryt Naturvårdsverkets utredning

Naturvårdsverkets uppdrag ”rätt plast på rätt plats” gavs av den förra regeringen. Utredningen av en ny plastskatt pågår alltså trots att konsekvenserna kan bli ökad klimatpåverkan och ökade mängder förpackningsavfall. Det står i direkt motsats till EU-kommissionens målsättning i den föreslagna förpackningsförordningen om att dessa ska minska.

IKEM välkomnar att regeringen nu ser över ett avskaffande av plastpåseskatten, men kräver att Naturvårdsverkets utredning om en ny plastskatt avbryts. Om Sverige ska nå klimatmålen så krävs styrmedel som bygger på vetenskaplig grund, inte på att plocka billiga politiska poänger. Nu får det vara färdigduttat från regeringens sida.