Höjd moms på reparationstjänster gör att Sverige går åt fel håll

Med syfte att förebygga textilt avfall införs krav på separat insamling av textilier i Sveriges kommuner 1 januari 2025. Artikel2 välkomnar beslutet, men uppmanar också regeringen att göra om och göra rätt när det kommer till moms för reparationer. Den 1 april 2023 höjde regeringen momsen på reparationer från 6 till 12 procent. En omställning till cirkulär ekonomi genomförs inte av sig själv. Sänkt moms är ett viktigt styrmedel för att minska klimat- och miljöpåverkan från textilindustrin.
Textil- och modeindustrin beräknas stå för mellan 8-10 procent av de totala koldioxidutsläppen. Det gör industrin till en av de tio mest förorenande industrierna globalt. Enligt Naturvårdsverket konsumerar vi i Sverige 15,2 kilo textil per person varje år. En analys från 2016 visade att 7,6 kilo textilier varje år hamnar i restavfallet och går direkt till förbränning. Som en följd av textiliers ökade miljöpåverkan inkluderas åtgärder både i EUs strategi för cirkulär ekonomi och i Sveriges regerings klimathandlingsplan. En sådan åtgärd är EU-direktivet om separat insamling av textilavfall som träder i kraft den 1 januari 2025.

Momssatsen höjdes igen 

Den viktigaste åtgärden för att ställa om till en mer hållbar textilhantering är att förlänga livslängden på befintliga plagg. Vi argumenterar för att en momssänkning på reparationstjänster därför är nödvändig för att effektivt maximera textiliers användning. Vi måste främja både second hand och reparationstjänster sida vid sida.

Vi menar att sänkt moms för reparationstjänster kopplat till textilier är av yttersta vikt om textilavfall ska förebyggas effektivt.

Initiativ som främjar reparationstjänster har redan tagits i Sverige. Under januari 2017 introducerade Sverige en momssänkning på reparationstjänster av bland annat textilier. Målet med momssänkningen var att uppmuntra till återbruk och hållbar konsumtion. Momsen reducerades från 25 procent till 12 procent. År 2022 sänktes momsen ytterligare till 6 procent. Men den 1 april 2023 höjdes momssatsen och återgick till 12 procent.

Vi menar att sänkt moms för reparationstjänster kopplat till textilier är av yttersta vikt om textilavfall ska förebyggas effektivt. Detta för att göra reparationer mer tillgängligt och lönsamt. Ett flertal studier uttrycker stöd för momssänkning på reparationer. Däribland en studie från Lunds universitet, som visade att många väljer att investera i nya plagg snarare än att reparera redan befintliga plagg då det är billigare att köpa nytt än att reparera. För att konsumenter ska välja det mer miljövänliga alternativet och reparera istället för att köpa nytt måste alternativet att reparera vara mer ekonomiskt attraktivt för konsumenten. Detta understryker behovet av styrmedel som kan bidra till att textilier kan repareras till ett mer förmånligt pris.

Efterfrågat själva

Artikel2 har under 2023 drivit ett Vinnova-finansierat projekt ”Att styra om till cirkulär textilindustri – policys för uppskalning av återbruks- och återvinningsindustrin’’. De samtal med kommunrepresentanter som har hållits under projektet visar tydligt på ett behov av styrmedel som främjar reparationstjänster. De styrmedel som främst föreslås är momssänkningar av reparationstjänster och, eller, reparationscheckar till invånarna. Men även kommunerna själva efterfrågar mer lättillgängliga reparationstjänster av exempelvis kommunernas arbetskläder.

Det främsta argumentet för att åter höja momsen var att sänkningen av momsen inte har uppnått önskat resultat. Malin Viola Wennberg, forskare och rådgivare inom hållbart mode på Stockholms universitet, menar dock att styrmedel är en åtgärd som kräver tid för att kunna utvärderas. Wennberg menar att effekterna från implementerade styrmedel gradvis blir synliga i vårt dagliga agerande. Anledningen till att momssänkningen inte nått önskvärd effekt kan därför bero på att sänkningen var aktiv under en relativt kort period.

Att höja momsen på reparationstjänster går tvärtemot önskan att förebygga textilt avfall genom att göra det enkelt för hushåll att återanvända textilier. Något som uppges vara målet med regeringens beslut om separat insamling av textilier. Om vi ska lyckas med den cirkulära omställningen och att uppnå en mer hållbar textilhantering krävs åtgärder längs med hela den textila värdekedjan från produktion till konsument och återbruk.
Det krävs långsiktiga initiativ som uppmuntrar hållbar konsumtion och som främjar reparation av textilier före införskaffning av nya. För att en återanvändningskultur ska kunna utvecklas måste den ges utrymme att växa. Att reparera och återbruka måste bli en naturlig, attraktiv och lättillgänglig del i vår vardag.