Här är årets mest lästa debatter
Språkkrav, extremism och ideellt föreningsliv. Här är några av Altingets mest lästa debatter det senaste året.
Anton Säll
Debatt- och opinionsredaktör110 logopeder: Bygg språkkravsdebatten på fakta
”Det är önskvärt att barn exponeras tidigt för det språk som talas av majoriteten i samhället – i det här fallet svenska, och att exponeringen har god kvalitet. Men att med tvång sätta barn i en förskola med få resurser kommer dock inte att lösa problemet.”
Det skrev 110 logopeder i ett upprop.
”I vårt yrke ingår att förebygga, utreda och behandla olika sorters svårigheter kopplade till bland annat språk, tal och kommunikation. Även om denna text är en kommentar till den politiska debatten så tar vi inte partipolitisk ställning. Vi har olika värderingar och olika syn på hur samhälle, vård, och skola bör drivas. Det som förenar oss är viljan att hjälpa våra patienter och deras anhöriga. Förhoppningsvis kan vi bidra till en mindre polariserad debatt baserad på fakta.”
Se upp för aktivister som vill undergräva arbetet mot våldsbejakande extremism
”Olika desinformationskampanjer för att undergräva arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism har duggat tätt genom åren. Redan 2014 varnade vi för samarbetet mellan brittiska CageUK och dess motsvarighet i Sverige, MMRK (Muslimska mänskliga rättighetskommittéen), som tillsammans publicerade en vitbok om terroristen Munir Awad samtidigt som de spred osanningar om Säpo.”
Så skrev Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap och strategisk rådgivare vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan och Peder Hyllengren, forskare vid Försvarshögskolan.
”En utstuderad strategi som CageUK och MMRK använder sig av är att måla ut sig själva som offer och förtryckta. Båda utnyttjar islamofobi och rasism som effektiva verktyg för att tysta ned och smutskasta motståndare. I Storbritannien har CageUK och liknande organisationer som Muslim Engagement and Development (Mend) drivit en omfattande kampanj mot den brittiska regeringen och deras förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (Prevent).”ut
Skolans problem handlar om ovilja och sänkta ambitionsnivåer
”Tanken med att organisera skolundervisning är att lärare ska undervisa elever. Undervisningstid är därför skolans viktigaste enhet. Innan 1990-talets reformer fanns det noggranna regler för hur mycket undervisningstid eleverna skulle få i ämnena, under terminerna, årskurserna och stadierna. På samma sätt fanns det motsvarande avtalade regler för hur mycket undervisningstid en lärare kunde ha, för att också värna lärarnas möjligheter att planera och efterarbeta sin undervisning.”
Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén kritiserar huvudmännen för den svenska skolans utveckling.
”I princip hela det kvalitetsstödjande regelverket försvann efter 1990-talets reformer. Försök inleddes till och med försök att slopa grundskolans timplan. Förekomsten av ”lärarlösa lektioner” vittnar om en kraftigt devalverad syn på skolans undervisning.”
SD-Kvinnor: Socialdemokraterna har gjort det sämre för kvinnor i Sverige
”I dag under Socialdemokraternas dag i Almedalen presenterar vi en lista på 10 punkter där Socialdemokraterna svikit svenska kvinnor, trots deras uttalade ambition att vara världens första feministiska regering.”
Det skriver SD-Kvinnor i en debattartikel:
”Snart har två mandatperioder med Socialdemokraternas självutnämnda ”feministiska regering” passerat, och det har minst sagt varit en turbulent tid. Mycket har sagts, men desto mindre har gjorts och inte minst har kvinnor drabbats – precis den målgrupp vars ställning man menade skulle stärkas.”
Begränsa inte möjligheten att engagera sig ideellt
”Ett nytt förslag ska öka tryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att engagera sig ideellt och delta i fritidsaktiviteter. Men förslaget begränsar demokratiska rättigheter och rimmar illa med mänskliga rättigheter och FN:s Funktionsrättskonvention.”
Det skriver representanter för Funktionsrätt, Barncancerfonden, DHR, Hjärnfonden och Studieförbundet vuxenskolan.
”Vid fritidsaktiviteter, ideellt engagemang och politiska åtaganden kan individen själv bestämma och styra omfattning och tider i förhållande till egna möjligheter och begränsningar. Ideellt aktiva kan kliva åt sidan när dagsformen tryter, medan arbetsföra förväntas prestera varje dag.”
”Trots skillnaderna har vi i Sverige haft en utveckling där människor har jagats av Försäkringskassan för sitt ideella engagemang – ett engagemang som är själva fundamentet för funktionsrättsrörelsens och hela folkrörelsens existens. Vi ser detta i våra egna lokala föreningar. Människor passiviseras av rädsla för att få sin ersättning indragen, samtidigt som samhället går miste om värdefulla insatser.”