Halva lärarkåren ratar lovskola: ”En extra vecka kompenserar inte mångåriga brister”

Nära hälften av de tillfrågade lärarna i en ny undersökning av lärarfacken tycker utökad lovskola är en dålig idé. Politikerna borde börja med att säkra att eleverna får den hjälp de har rätt till under ordinarie undervisningstid, menar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT
Rebecka Prahl

Nära hälften av drygt 2 000 yrkesverksamma lärare anser att den förra regeringens beslut om att utöka lovskolan med 25 timmar i årskurs 9 är en dålig idé. Ett av Moderaternas vallöften är också att införa skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola från lågstadiet.  

– Det är oerhört frustrerande att politiker levererar de här ytliga lösningarna på problem som är betydligt mer grundläggande, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, till Altinget. 

Men det är inte främst den extra studietiden som lärarna i undersökningen är skeptiska till, tvärtom ser många positivt på det. Kritiken stammar från erfarenheter som otillräcklig ersättning, få legitimerade lärare och kortsiktiga glädjebetyg till eleverna.

Man måste bestämma sig för vilka problem som lovskolan kan och ska lösa.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

Fyra av tio lärare uppger i undersökningen att de är missnöjda med ersättningen för arbetet vid lovskolan och omkring hälften av dem som deltagit i arbetet med lovskola uppger att det förkortade deras sommarferie.

”Kompenserar inte mångåriga brister”

Johanna Jaara Åstrand menar att undersökningen tydligt visar att lovskola inte är vägen framåt för att fler elever ska klara skolan. 

Johanna Jaara Åstrand. 
Johanna Jaara Åstrand.  Foto: Lärarförbundet

– En extra vecka kompenserar inte mångåriga brister av stöd, en underfinansierad skola och lärarbrist, som de facto ligger bakom att så många elever inte får den undervisning och den hjälp som de har rätt till, säger hon. 

Skulle ett införande av lovskola redan i lågstadiet kunna förhindra att eleverna halkar efter?  

– Det är feltänkt från början. Vi behöver politiska beslut som säkrar att eleverna får den hjälp och den undervisning de har rätt till under ordinarie undervisningstid, man kan ju börja där. Det går inte att lappa och laga för alla brister vi har i systemet med ytterligare timmar på loven.  

– Målgruppen för lovskola är extremt heterogen. För en mindre del som är på marginalen till att klara skolan kan lovskola absolut hjälpa. Men för majoriteten som inte når målen är det på grund av mångåriga brister.

Vad vill ni att man lägger resurserna på i stället? 

– För det första att säkra resurserna. Redan tidigt skapa mindre klasser och ge större utrymme för lärarna att jobba med elevernas behov. Säkra upp att det finns speciallärare och specialpedagoger. 

Vad krävs för att lovskolan skulle kunna fungera? 

– Man måste bestämma sig för vilka problem som lovskolan kan och ska lösa. Behöver man använda mer undervisningstid än under ordinarie läsår, då är det en bedömning som ska komma från lärarprofessionen.

Nämnda personer

Johanna Jaara Åstrand

Ordförande Lärarförbundet
Lärare (Umeå uni. 1996)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget