Gensax-lag darrar på knivspets – lär inte bli klart före valet

Lagstiftningen på GMO-området har länge varit en surdeg i europeisk politik.

Men i somras öppnades dörren för att växter förädlade med ny genteknik, såsom ”gensaxen” CRISPR-Cas9, skulle kunna undantas i flera led från befintliga GMO-regelverk och därmed ha det lättare att ta sig ut på den europeiska marknaden.

Och trots att det är sent i mandatperioden, görs nu flera försök hos lagstiftarna i Bryssel för att få förhandlingarna att ta kliv framåt före EU-valet och pausen i lagstiftningsarbetet.

En part som följer förhandlingen nära är den svenska statliga rådgivande myndigheten Gentekniknämnden, där Annelie Carlsbecker är kansliansvarig. Hon ser två större konflikter som lagstiftarna kämpar med.

– Men det är också ett antal andra frågor som fortsatt är under diskussion, säger Carlsbecker till Altinget.

Hur ska man skörda vinst av upptäckten?

En av de större öppna frågorna rör hur utvecklarna av nya grödor ska kunna skydda sina upptäckter. För även om det inte berörs direkt i lagförslaget, så har frågan om patenträttigheter seglat upp som en stor fråga bland flera medlemsländer.

Själva handhavandet behöver inte vara komplicerat.

Annelie Carlsbecker
Kansliansvarig, Gentekniksnämnden

Detta då ett antal länder ser det som ett oönskat hinder att exempelvis gen-saxmodifierade grödor ska kunna patenteras. Detta då det anses kunna leda till att de grödorna, som exempelvis sänker behovet av besprutning mot ett bladmögel, blir för dyra för lantbrukarna att använda.

I den kompromiss som ligger på bordet i rådet nämns explicit den studie om växter och patent som EU-kommissionen aviserat i juli att kommissionen ska göra. Men som är oklart om den räcker för att stilla kritikernas invändningar.

Finns det någon grund i att peka på att det är en så ”enkel” teknik att det inte är motiverat med patent?

– Själva handhavandet behöver inte vara komplicerat. Men att komma på precis vilken gen man ska gå in och göra förändringen i, är en specifik process. Det är där någonstans innovationen ligger, säger Annelie Carlsbecker.

Var ska gränsen till ekologiskt dras?

Därtill råder det delade meningar hos lagstiftarna kring hur den nya tekniken ska kunna användas i ekologiskt jordbruk. EU-kommissionen föreslog att det ska ligga ett förbud mot användningen, vilket välkomnas av ett antal medlemsländer och politiska grupper, samt från det samlade ekologiska jordbruksintressena i Bryssel.

Men här ser motståndarna att det blir svårt att implementera förbudet i praktiken, bland annat då särhållningskraven som då skulle ställas på lantbrukarna kan bli för höga. I parlamentet föreslår den ansvariga parlamentarikern Jessica Polfjärd att förbudet ska slopas.

Det finns ekologiska odlare i Danmark som tycker att det här förbudet är värdelöst

Annelie Carlsbecker
Kansliansvarig, Gentekniksnämnden

Samtidigt är inte heller de ekologiska jordbrukarna helt överens.

– Det finns ekologiska odlare i Danmark som tycker att det här förbudet är värdelöst, eftersom de gärna vill ha tillgång till nya grödor förädlade med den här tekniken, fortsätter Annelie Carlsbecker.  

Räcker 20-gränsen?

Samtidigt innehåller lagstiftningen ett flertal andra konflikter, bland annat när det kommer till att avgöra vad som ska klassas som aktuell för att plockas ur GMO-regelverket och få en enklare prövning.

Gränsdragningen som föreslagits är att det inte får vara fler en 20 modifieringar av genomet. Men det kan ställa till problem för exempelvis vetesorter, som har tredubbla uppsättningar av kromosomer, fortsätter Annelie Carlsbecker.

– Där tror jag att det kommer att ske en förändring, säger hon.

Rösttunga länder saknas

Regelverket, som tidigare hos vissa parter sågs som en del i paketet för att få igenom både naturrestaureringslagen och skärpt växtskyddsmedelsreglering, har fått ett eget liv i förhandlingen efter att den lades fram i juli.

Medlemsländernas ministrar har hittills inte kunnat få ihop mer än en majoritet i ministerrådet, och saknar framför allt att få med rösttunga medlemsländer som Tyskland och Polen på den kompromiss som diskuteras för att bilda den kvalificerade majoritet som krävs.

I dagarna sker nya förhandlingar på tjänstemannanivå under det belgiska ordförandeskapet. Men de gör det utan en tydlig deadline.

– De har bäddat för att det kan bli en långkörare, säger en källa i förhandlingen till Altinget.

Det är därmed högst oklart om en allmän inriktning kan nås inför någon av de kommande jordbruksministermötena.

En joker i sammanhanget är den nya polska regeringen. I Sverige ser en stabil majoritet ut att ställa sig bakom kompromissen, när det blir aktuellt för allmän inriktning.

Parlamentslinje kan bli klar i februari

I parlamentet siktar ansvariga M-parlamentarikern Jessica Polfjärd på att få ihop en position de kommande dagarna.

”Dagens regelverk för den här tekniken är hopplöst förlegat. Det är avgörande att vi får en ny lag på plats som gör det möjligt för svenska och europeiska lantbrukare att stärka sin konkurrenskraft och bidra till en stabil livsmedelsförsörjning,” skriver rapportören i ett uttalande till Altinget.

I veckan hålls flera förhandlingar för att försöka få ihop en kompromiss. Stalltipset är enligt Altingets uppgifter att det blir en mitten-högerkoalition som kommer överens, då de gröna och vänstergruppen hittills intagit en skeptisk hållning till kompromissen i parlamentet.

Den 24 januari planerar miljöutskottet att sätta ner foten i frågan, och den 5 februari planerar hela parlamentet att anta sin position.