"Förpassa idén om ett statligt järnvägsunderhåll till papperskorgen"

Robert Röder
Ordförande, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ)
Catharina Elmsäter Svärd
Vd, Byggföretagen

Offentliga satsningar på infrastruktur är helt avgörande för återstarten av svensk ekonomi efter pandemin. Byggföretagen presenterade nyligen en ny konjunkturprognos som visar att det offentliga anläggningsbyggandet ökar med 23 procent mellan 2019 och 2021. Men för att inte tappa tid och tempo i arbetet med att rusta kapaciteten i både person- och godstrafik behöver infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) backa från hotet om ett förstatligat järnvägsunderhåll.

Den 30 oktober gick remisstiden ut för betänkandet om Framtidens järnvägsunderhåll. Utredningen presenterade sitt betänkande innan sommaren och föreslår ett återförstatligande av en betydande del av järnvägsunderhållet.

Vi anser att utredningens förslag – som saknar en riktigt konsekvensanalys – beräknas kosta skattebetalarna 1,5 miljarder kronor. Detta utan att kunna visa hur en mer robust och tillgänglig järnväg, ett modernt, mer effektivt järnvägsunderhåll, samt stärkta förutsättningar för Trafikverket att kontrollera underhållet ska komma till stånd.

"Kan bara beklaga"

Att utföra järnvägsunderhåll i egen regi skulle innebära högre kostnader och stora ansträngningar för det redan hårt ansträngda Trafikverket.

Robert Röder och Catharina Elmsäter Svärd

Bakgrunden till utredningen är en tydlig ideologisk agenda där fackliga krafter fått sätta agendan över vad som inte fungerar med den svenska järnvägen. Som företrädare från bygg- och anläggningsbranschen kan vi bara beklaga att idén om ett återförstatligat järnvägsunderhåll återigen är aktuell.

Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer och Byggföretagen anser att underhåll och utförande av järnvägsentreprenadtjänster, för att bedrivas med högsta möjliga produktivitet, ska upphandlas i konkurrens på en öppen marknad.

Utredningarnas tydliga språk

Hur järnvägsunderhållet ska organiseras har utretts vid flera tillfällen. Varje utredning har visat att upphandling på en öppen marknad i konkurrens leder till bäst resultat och att reformen om konkurrensutsättning varit lyckosam. Ändå envisas S och MP-regeringen med att gång på gång tillsätta nya utredningar. Är anledningen att regeringen aldrig får svaren de vill ha?

Hot från Eneroth

Infrastrukturminister Tomas Eneroth har den senaste tiden använt Riksrevisionens granskningsrapport av kostnadsavvikelser i järnvägsunderhållet som ett hot. Det är olyckligt då Eneroths uttalande dras på fel grunder. Det finns flera problem med hur resultatet har tolkats.

Kostnadsöverskridande är en budget- och planeringsfråga. Riksrevisionens analys har ingen bäring på sektorns effektivitet eller produktivitet. Man har inte heller haft tillgång till information om mängdökningar i kontrakten.

Om mängden går upp är det naturligt att kostnaden stiger mot det upphandlade priset – och ett kostnadsöverskridande uppstår. Det handlar till exempel om att Trafikverket tar risken vid mycket nederbörd som försvårar projektet. För produktiviteten är det enbart intressant med den slutgiltiga kostnaden för Trafikverket och skattebetalarna.

Förpassa till papperskorgen

Trafikverket är något annat än vad Banverket och Vägverket var. Trafikverkets roll är samhällsutvecklarens och beställarens. Att utföra järnvägsunderhåll i egen regi skulle innebära högre kostnader och stora ansträngningar för det redan hårt ansträngda Trafikverket. Vi i branschen vill genomföra den gröna omställningen inom ramen för den nationella transportplanen. Därför hoppas vi att utredningen om ett återförstatligat järnvägsunderhåll förpassas till papperskorgen.