Så kan fastighetsägarna stoppa gängrekryteringen

Omkring 1 000 barn och unga strömmar till gängen varje år. Två nya rapporter sätter ljuset på vad fastighetsägare kan göra för att stoppa rekryteringen. ”Barn ska inte riskera att rekryteras in i kriminalitet när man leker på gården”, säger Åsa Schelin, expert på Sveriges allmännytta.

”Jag tror att alla är frustrerade över att situationen är som den är. Vi vill ju inte ha en situation där barn och unga rekryteras in i kriminalitet”, säger Åsa Schelin, expert inom boendefrågor på Sveriges Allmännytta. 
”Jag tror att alla är frustrerade över att situationen är som den är. Vi vill ju inte ha en situation där barn och unga rekryteras in i kriminalitet”, säger Åsa Schelin, expert inom boendefrågor på Sveriges Allmännytta. Foto: Sveriges
Louise Carlsson-Örning

Nyligen presenterad Polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse (SiS) ett förslag på hur samhällsaktörer ska samverka för att bryta rekryteringen av barn till kriminella gäng. Rapporten de presenterar är ett resultat av ett regeringsuppdrag myndigheterna fick i april. 

Myndigheterna konstaterar att omkring 1 000 barn och unga strömmar till gängen varje år och att mörkertalet samtidigt är stort. 

En av aktörerna som myndigheterna ser kan bidra i arbetet är fastighetsägare och de allmännyttiga bostadsbolagen. Något som Åsa Schelin, expert inom boendefrågor på Sveriges allmännytta, menar både ligger i det allmännyttiga uppdraget men också i fastighetsägarnas eget intresse. 

– Våra hyresgäster måste känna sig trygga där de bor, det är jätteviktigt för oss. När det gäller just barn ska de inte riskera att rekryteras in i kriminalitet när man leker på gården. Det är ju en jätteotrygghet både för barnen och för föräldrarna, säger hon till Altinget.  

Finns frustration 

Enligt förslaget ska ett 90-tal råd inrättas runt om i landet där exempelvis socialtjänst, polis, kriminalvård och näringslivsrepresentanter som fastighetsägare ska ingå. 

Åsa Schelin är positiv till initiativet och säger att många av deras medlemmar välkomnar att de bjuds in för att bidra. 

Särskilt om man jobbar i sitt eget område så kan man se att då har man inte samma incitament att klottra på fastigheter till exempel.

Åsa Schelin
Boendeexpert, Sveriges allmännytta

– Jag tror att alla är frustrerade över att situationen är som den är. Ingen vill väl ha en situation där barn och unga rekryteras in i kriminalitet. Därför är många av våra medlemmar positiva till att man tar initiativ till samverkan och att de bjuds in till den, säger hon. 

Samtidigt poängterar hon att det är viktigt att aktörerna bidrar på det sätt de kan.

– Det är klart att polisen måste göra sitt jobb och vi kan bistå med den kunskap vi har i området som kan vara till hjälp för dem. Men polisen måste göra sitt jobb, socialtjänsten sitt och vi ska göra vårt jobb.  

Förebyggande insatser

För fastighetsägarnas del handlar bidraget till stor del om att vara en bra hyresvärd och ha en ambitiös förvaltning, menar Åsa Schelin. Det i sig kan enligt henne bidra både till ökad trygghet i området och att det blir svårare för kriminella att agera. 

Redan idag jobbar många, både privata och allmännyttiga bostadsbolag med att stärka det område de verkar i och att motverka kriminalitet. Det handlar både om att hålla rent och snyggt, att göra så kallade trygghetsvandringar med unga där man identifierar åtgärder som kan göra ett område tryggare.

Men det handlar också om andra förebyggande insatser som att erbjuda läxläsning till unga eller sommarjobb. Något som både håller unga sysselsatta och som kan bidrar till ett större ansvarstagande i området. 

– Särskilt om man jobbar i sitt eget område så kan man se att då har man inte samma incitament att klottra på fastigheter till exempel, säger Åsa Schelin. 

Lägenheter avgörande för gängen

Men fastighetsägare spelar också en viktig roll genom att försvåra för de kriminella gängen att använda lägenheter som plats att bedriva sin verksamhet. 

I en rapport från Brottsförebyggande rådet som presenterades i oktober konstaterar de att lägenheter är viktiga tillgångar för gängen, både för att packa och distribuera narkotika men också för rekrytera unga genom att erbjuda en gemensam plats att mötas och i flera fall bo på.

Åsa Schelin delar bilden Brå ger av hur lägenheter används och även behovet av att samverka kring att stoppa svartuthyrning som också lyfts fram. 

– Absolut, det gör jag. Det är något vi jobbat länge med från Sveriges allmännytta, att motverka andrahandsuthyrning och att man använder lägenheten på ett olämpligt sätt. Så det är välkommet att man ser att det finns anledning att samverka kring det.

Hon tillägger: 

– Det gör möjligheten att säga upp hyresgäster som använder lägenheter i kriminella syften extra viktigt.

”Väldig projekttrötthet”

Sveriges allmännytta sätter stort hopp till den utredning som presenterats som förslår att det blir enklare för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott, just för att få större möjligheter att hindra svartuthyrning och motverka kriminalitet. 

De sätter också tilltro till att kommunerna, sedan den 1 juli, fått större ansvar.

– Vi tycker att det är positivt att kommunerna fått ett samordningsansvar för det brottsförebyggande arbetet. Det hoppas vi ska leda till ännu mer effektiv samverkan, säger Åsa Schelin. 

Men framförallt efterlyser Åsa Schelin långsiktighet i de satsningar som görs. Hon beskriver att det är vanligt att projekt startas upp men sedan avslutas när pengarna tar slut. 

– Det finns en väldig projekttrötthet hos många. Det skulle vara väldigt positivt om de satsningar som görs blir ett arbetssätt snarare än ett projekt, säger hon. 

Läs också

Nämnda personer

Åsa Schelin

Expert inom boendefrågor Sveriges allmännytta

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00