Analys av 
Sanna Rayman

En nesa för både Sverige och Natos Stoltenberg

Hand-i-hand-vägen in i Nato för Sverige och Finland är nu definitivt avspärrad. Rent säkerhetspolitiskt är det mycket som är illa med det och inte bara för Sverige.

Jens Stoltenberg har suttit på sin post i nio år och har ofta berömts för att vara en skicklig förhandlare. Just de färdigheterna har, utåt sett, inte synts så mycket i den här processen.
Jens Stoltenberg har suttit på sin post i nio år och har ofta berömts för att vara en skicklig förhandlare. Just de färdigheterna har, utåt sett, inte synts så mycket i den här processen.Foto: Ole Berg-Rusten / NTB / POOL/TT
Sanna Rayman

Turkiets president Erdogan har nu vid en pressträff tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö förklarat att Finlands matta in i Nato är utrullad. Ratificeringsprocessen är igång i Turkiet.

Vid samma pressträff avfyrade Erdogan ytterligare salvor mot Sverige, där krav på utlämningar och annat nämndes som exempel på att Sverige inte har uppfyllt de åtaganden han menar att Sverige har gentemot Turkiet. Även Ungerns ratificeringsprocess gällande Finland är igång, där sker omröstningen i parlamentet redan nu i slutet av mars, medan tidslinjen för Sverige är mer oklar.

Hand-i-hand-vägen in i Nato för Sverige och Finland är därmed definitivt avspärrad, vilket egentligen stod klart redan tidigare i veckan när Ulf Kristersson vid en pressträff sade att sannolikheten för att Finland går före hade ökat. Givetvis visste han redan då att sannolikhetsmätaren i själva verket var på max.

Egendomligt att se

Rent säkerhetspolitiskt är det mycket som är illa med det här och inte bara för Sverige. För Nato innebär det att försvarsalliansens trovärdighet sätts i fråga. I stället för att framstå som ett gediget samarbete mellan länder, ser det ut som en klubb där vissa medlemmar utan omsvep kan få för sig att agera på tvärs med alliansens uttalade intressen.

Även om det hörts olika expertuppfattningar om hur väl Baltikum kan försvaras om Sveriges och Finlands vägar delas, så går det inte att säga annat än att Baltikum är i ett sämre läge utan båda länderna i Nato. Ett gemensamt kliv in i Nato hade tveklöst varit att föredra. Givetvis för Sverige, men likväl för Nato. Nu skapar Natomedlemmen Turkiet risker, snarare än säkrar andra medlemsländers situation. Det är egendomligt att se.

Repa i Natos fernissa

Till detta kommer givetvis att Turkiets agerande sätter Natos open door policy i fråga och blir en fjäder i hatten för Putin. Den traditionellt starka försvarsgemenskapen mellan Finland och Sverige bryts upp. Låt vara att det är ofrivilligt, men det är ändå en seger i Kreml. För Vladimir Putin lär beskedet ha varit mer än välkommet, inte minst inför nästa veckas besök från Kinas ledare Xi Jinping. Man kan vara lugn för att man i Kina noterar varje repa i Natos fernissa noggrant.

Det har varit mycket spekulationer kring huruvida Jens Stoltenberg skulle komma att förlängas vid Nato-rodret en fjärde gång, även om han själv har varit tydlig med att han inte vill fortsätta ytterligare en period.

Han har suttit på sin post i nio år och han har varit väldigt uppskattad och ofta berömts för att vara en skicklig förhandlare. Just de färdigheterna verkar inte ha tagits i bruk lika mycket i den här processen, åtminstone inte utifrån sett. Lejonparten av förhandlingarna har skötts bilateralt och genom offentliga uttalanden och presskonferenser, utan motsvarande offentliga tryck gentemot Turkiet från Natohåll. 

Resultatet är nu en nesa inte bara för Sverige, utan – faktiskt – också för Nato och Jens Stoltenberg.

Altingets gratis nyhetsbrev

Nämnda personer

Jens Stoltenberg

Generalsekreterare Nato
Ekonom (Oslo uni., 1987)

Sauli Niinistö

Finlands tidigare president, tidigare partiledare Samlingspartiet, finansminister, riksdagens talman
Jur. kand. (Åbo uni., 1984)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00