Efterlysning av rättslig analys från Skogsstyrelsen

I början av februari skickade Skogsstyrelsen ut ett pressmeddelande om en ny ordning i skogen, med beskedet om att rättsutvecklingen inom artskyddet nu innebär att Sverige har fått ett skydd av vanliga fåglar ner till individnivå. Pressmeddelandet damp ner som en bomb och fick den ständigt blåsiga skogsdebatten att eskalera till Stormen Gudrun-styrka.

Pressmeddelandet överraskade inte bara skogsägare, skogsnäringen och miljöorganisationer – utan även Skogsstyrelsens styrelse var oförberedd på generaldirektör Herman Sundqvists agerande. Det framgår av styrelsens senaste protokoll från sammanträdet den 17 februari: ”Från delar av styrelsen framfördes åsikten att styrelsen bör göras delaktig innan pressmeddelanden i principiellt viktiga frågor skickas ut.”

Utspelet från Skogsstyrelsen har pressat regeringen att lova snabba ändringar. Samtidigt har myndighetens tolkning av domarna från EU-domstolen samt Mark- och miljööverdomstolen mött mothugg. Jan Darpö är professor i miljörätt vid Uppsala universitet. Han är en av de tyngsta kritikerna mot slutsatsen att Sveriges implementering av Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet – genom artskyddsförordningen – verkligen har lett till ett skydd av varje enskild bofink.

Vid ett seminarium i riksdagen i förra veckan sade du att det vore en rimlighet att avkräva Skogsstyrelsen en rättsutredning. Varför det?

– Det hade jag begärt från vilken student som helst som kommit till mig och sagt att hen hade upptäckt att en 40 år gammal regel nu har blivit ett bofinksskydd. En sådan utredning av vad EU-domstolen och den svenska Mark- och miljööverdomstolen sagt i frågan visar nämligen tvärtom att vi i dag inte ett skydd av enskilda individer av vardagliga arter, säger Jan Darpö till Altinget och fortsätter:

– En renodling av direktiven medför heller inte någon skillnad i bofinksfrågan eftersom vår regel återger ordagrant vad som sägs i fågeldirektivet. Men det man inte pratar högt om är att en sådan renodling av direktiven kan ge ett svagare skydd för fåglarnas livsmiljöer, det vill säga fortplantningsområden och viloplatser.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) har lovat skogsägarna förändringar i stort sett omgående. Det handlar om att separera artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, något som inte kräver riksdagsbeslut, utan det är beslut regeringen kan fatta på egen hand.

– Ministern har lovat en snabb ändring av artskyddsförordningen. I det debattklimat som uppstått hade hon kanske inget val, men jag tycker det är anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen går ut på det här sättet i en såpass stekhet debatt som artskyddet och skogen, säger Jan Darpö.

Skogsstyrelsens agerande har skapat en olycklig diskussion om en icke-fråga, när det är andra saker som behöver belysas, enligt Darpö.