Det räcker inte att sitta hemma och klaga på Bryssel

Europa börjar det nya året 2024 i moll med ett mycket dystert utgångsläge. Den ryska invasionen av Ukraina, klimatförändringar med 2023 som det varmaste året någonsin, ekonomisk nedgång med fortsatt höga räntor och inflation (om än på nedgång) samt en konkurrenskraft, inre marknad och innovationsförmåga vars glöd har falnat.  Det är lätt att låta pessimismen ta över.

Eller är det kanske just tvärtom? Historien har gång på gång visat att den mörkaste timmen i Europa är före gryningen. Europa har återkommande visat sin styrka i tider av kris och katastrof. Det är då EU:s medlemsländer lägger sina oenigheter åt sidan och gör det som krävs – under finanskrisen 2008-09, under pandemin och i Rysslandspolitiken. Längre tillbaka i historien ledde förödande världskrig till skapandet av EU. På krisen på 90-talet följde förverkligandet av den inre marknaden och valutaunionen.

Här är fem EU-spaningar inför 2024 med betydande konsekvenser för den svenska samhällsutvecklingen:

Klimatpolitiken

EU har redan klimatmål för 2050 (klimatneutralitet) och 2030 (55 procent utsläppsreduktion) inskrivna i lagstiftning, men saknar mål på medellång sikt. Redan i februari 2024 planeras ambitiösa klimatmål för 2040 att presenteras, vilket sägs bli nuvarande EU-kommissions största arvsgåva till den nästa. De nya målen kommer därefter att kräva uppdateringar av alla de regelverk som antogs under ”Fit-for-55”.

Tech och AI

2023 var året då diskussionen om AI och dess reglering på allvar bröt igenom. I december lyckades EU:s medlemsländer efter maratonförhandlingar enas om världens första AI-reglering, med långtgående möjligheter men också krav på stora anpassningar för svenska företag. 2024 blir året då företagen måste se över sina affärsstrategier på detta område för att inte hamna i bakvattnet av en utveckling som bara går fortare.

EU:s konkurrenskraft

Har försvagats under de senaste decennierna till förmån för snabbväxande tillväxtekonomier och ett IRA-uppumpat USA. De före detta italienska premiärministrarna Letta och Draghi ska under våren och sommaren leverera rapporter om hur den inre marknaden respektive EU:s konkurrenskraft ska vässas. Till problemen hör att EU ger statsstöd nästan lika stora som IRA (”Inflation Reduction Act”), men som snedvrider den europeiska konkurrensen, då 80 procent går till bara tre länder (Tyskland, Frankrike och Italien). Rapporterna får stor betydelse för det starkt exportorienterade svenska näringslivet. 2/3 av vår export går till EU:s inre marknad.  

Ukraina, Trump och försvarspolitiken:

De mest oroväckande svarta svanarna under 2024 utgörs av utvecklingen i Ukraina och av det amerikanska valet. Om Trump väljs, finns en risk att EU blir ensamt kvar med ansvar för att stötta Ukraina. Om Trump dessutom lämnar NATO skulle EU behöva snabbutveckla den gemensamma försvarspolitiken. En rysk seger i Ukraina skulle få oöverstigliga konsekvenser för den europeiska säkerheten. Medlemskapsförhandlingarna med Ukraina och Moldavien i december kommer att ställa krav på en reformering av EU:s institutioner och funktionssätt. En utmaning i sig - om än så mycket angenämare än de svarta svanarna. Att integrera Ukraina i EU:s regelverk för demokrati och rättsstat är en ödesfråga för freden och stabiliteten i Europa.  

EU-valen kommer att hållas den 6-9 juni (i Sverige den 9 juni). I valet ser de mera EU-skeptiska högerpartierna – allt från Le Pens Nationell samling i Frankrike, AFD i Tyskland, de italienska bröderna i Italien, Sverigedemokraterna och Wilders PVV i Holland – ut att gå framåt. Om dessa lyckas göra gemensam sak riskerar såväl Europaparlamentet som tunga medlemsländer att vilja staka ut en ny radikal riktning för Europa.

Vår enskilt största spaning för 2024 är dock att vi kommer att få se fördjupade EU-samarbeten på ett stort antal områden. Svenska företrädare, politiker, organisationer och företag måste därför göra sin röst hörd i Bryssel för att nya och omfattande regelverk även ska avspegla svenska intressen. Vi måste arbeta aktivt, långsiktigt och i tidiga skeden på samma sätt som intressenter i andra EU-länder gör. Och vi måste bli bättre på att samarbeta. Om inte Regeringskansliet öppnar upp för fler samråd med berört näringsliv, organisationer och civilsamhälle – kommer de svenska förhandlarna aldrig att kunna företräda svenska intressen på ett sätt som värnar svenska jobb, tillväxt och välstånd.

Skicka programledarna på EU-kurs

Svenska dagstidningar och politiska debatter behöver samtidigt ägna EU-politiken betydligt större uppmärksamhet. Programledarna för de TV-sända partiledardebatterna måste skickas på EU-kurs eftersom de hittills inte lyckats ställa en enda fråga som rör EU-debatter som pågår livligt i andra länder. Vi måste tillsammans arbeta för att intressera våra ungdomar för anställning i EU:s institutioner, där dessa nu är lika sällsynta som ”pandor” enligt Politico.

Låt oss hoppas att EU-valet detta år ökar intresset för utvecklingen av EU-politiken. För det är här ramarna för den svenska samhällsutvecklingen bestäms. De nästkommande fem åren kommer EU-samarbetet att breddas och fördjupas. Då räcker det inte att sitta hemma och klaga på besluten i Bryssel. Om man vill försvara svenska intressen i Bryssel.