Debatt: Helhetsbilden saknas när vi ska tackla viktiga samhällsutmaningar

Politiker pratar gärna om vikten av ett helhetsperspektiv på olika samhällsfrågor. Trots detta är det uppenbart från till exempel de senaste årens migrations-, brand-, och pandemikriser att de strukturer som svenska myndigheter, forskare och annan expertis jobbar i ofta är illa anpassade för att använda ett sådant perspektiv i de analyser som genomförs.

Krävs ett systemperspektiv

Svensk miljö, hälsa, demokrati och ekonomi är starkt beroende av varandra och av vad som sker i andra länder. Utsläpp uppkommer som bieffekter av mänskliga aktiviteter, färdas över nationella gränser, och påverkar såväl människors hälsa som olika ekosystem. Flyktingströmmars uppkomst, vägar och utfall påverkas av miljökatastrofer, konflikter och den ekonomiska situationen i olika länder. Pandemier uppstår och sprids utan hänsyn till landsgränser. De påverkar människors hälsa och liv och även länders ekonomi och stabilitet.

Ett systemperspektiv behövs både för att förstå de faktorer och processer som leder till förändring och för att rekommendera åtgärder på kort och lång sikt. Det är särskilt viktigt för att identifiera källor till systemisk risk, en typ av risk som kan leda till att stora, snabba och överraskande förändringar sker såsom vid en pandemi (2020) eller en finansiell kris (2008).

Bristen på förståelse för hur olika sektorer och system påverkar varandra riskerar att cementera polarisering och politiska låsningar. Denna komplexitet ställer krav på kommunikation, analys och utveckling av nya lösningar på problem över institutionella gränser: mellan regionala, nationella och internationella aktörer; mellan företag, civilsamhälle och myndigheter; och mellan specialister på olika områden.

Problemen i dag

Att besluta om åtgärder för komplexa utmaningar med otillräckligt och ensidigt beslutsunderlag är slöseri med skattemedel.

Kommittén för tillämpad systemanalys

Vad är då problemen med det nuvarande svenska systemet?

1. Kunskap om komplexitet är ofta begränsad. Många blandar ihop komplexitet, det vill säga att flera saker hänger ihop och ibland utvecklas slumpmässigt, med att något är komplicerat, det vill säga att det är svårförståeligt.
   
   
2. Systemperspektiv används fortfarande alltför sällan när riksdag, regering, myndigheter och statliga utredningar beställer analyser och forskning av privata firmor eller forskargrupper. Ofta utgår beställningen från en snäv frågeställning där på förhand formulerad målbild och/eller tillvägagångssätt krävs för att komma ifråga för uppdragen. Detta är inte bara i strid med vetenskaplig metod då verktyg bör anpassas till frågan och inte tvärtom, det begränsar också samarbete med kompletterande expertis. De samhällsekonomiska konsekvensanalyser som görs är ofta för snäva eller för kortsiktiga.
   
   
3. Utredare, forskare, och analytiker väljs sällan utifrån tydliga krav på att analysen ska bidra till lösning på underliggande problem. Med rådande struktur och incitament är risken stor att experterna levererar marginella förslag eller utvecklar på förhand identifierade lösningar.

Skapa förståelse

Vi står inför samhällsutmaningar som brådskande kräver nya svar och ett annat helhetstänk än vad svenska institutioner och myndigheter är vana vid. Vi behöver anlägga ett systemperspektiv för att lära snabbare så att ansvariga myndigheter på både regional och nationell nivå kan skala upp nya sätt att arbeta för att lösa de stora utmaningarna på ett bredare, och därmed effektivare, sätt än vad som är möjligt i dag.

Med systemperspektiv kan vi skapa förståelse för orsak och verkan i komplexa systemtillstånd. Vi kan analysera beteenden eller mönster som driver utveckling över tid. Systemperspektivet ger en avgränsning av huvudfrågorna, bakomliggande drivkrafter och vilka parametrar som ska prioriteras för att åtgärda och mäta framgång.

Hur kan då lösningarna se ut?

För att systemanalys ska bidra till bättre beslutsunderlag behövs:

• Tydligare uppdrag till myndigheter med analys- eller forskningsverksamhet att inkludera sektors- eller ämnesövergripande och systemanalytiska ansatser i sina analyser, och att de ska jobba med kontinuerlig effektutvärdering av pågående insatser.
  
  
• Att myndigheter investerar i öppna data, digital infrastruktur, och lagstiftning som möjliggör samkörning av information om till exempel naturens tillstånd och samhällstillstånd över tid och mellan platser.
  
  
• Kontinuerlig dialog mellan myndigheter, forskare och allmänhet när större komplexa problem ska utredas för att fortlöpande kunna uppdatera styrningen när ny kunskap kommer fram eller målbilden förändras.
  
  
• Att myndigheter i högre grad tar stöd av forskningsexpertis i beställda utredningar och analyser för att säkerställa systemperspektiv på komplexa frågor.
  
  
• Att upphandling av analys anpassas för att undvika ett lägstaprisförfarande, för att möjliggöra identifikation och förslag på lösningar av underliggande problem.

Vi uppmanar beslutsfattare

Vi ledamöter i kommittén för tillämpad systemanalys hoppas att beslutsfattare inom politik, myndigheter och akademi ser behovet av bredare perspektiv på de allvarliga frågor vi står inför. Att besluta om åtgärder för komplexa utmaningar med otillräckligt och ensidigt beslutsunderlag är slöseri med skattemedel.

Vi uppmanar beslutsfattare på alla nivåer att se de möjligheter som systemanalyser ger för att Sverige ska stå starkt inför nuvarande och kommande utmaningar. Systemanalys är en nödvändig del av Sveriges förmåga att bemöta våra stora samhällsutmaningar.

Kommittén för tillämpad systemanalys:
Göran Enander
Landshövding, Uppsala län och ordförande, Kommittén för tillämpad systemanalys
Helén Andersson
Dr. oceanografi och chef för Forskningsavdelningen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Anne-Sophie Crépin
Docent nationalekonomi och biträdande föreståndare, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademien
Klaus Hammes
Fil. Dr. och chefsekonom, Statens Energimyndighet
Hördur V. Haraldsson
Tekn. Dr. kemiteknik och framtidsanalytiker, Naturvårdsverket
Anna Nilsson Vindefjärd
Dr. medicinsk innovationskunskap och generalsekreterare, Forska Sverige
AnnaKarin Norling
Tekn. Dr. och forskningssekreterare, Sida
Mats Svensson
Docent kemiteknik och avdelningschef för Havsmiljöavdelningen, Havs- och vattenmyndigheten
John Tumpane
Fil. Dr. och avdelningschef för Miljö, Formas
Karl Wennberg
Professor, Linköpings universitet