Debatt

Civilsamhället lagar glipor i välfärdsnätet

9 av 10 kommunpolitiker vill stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa samhällsproblem och sju av tio kommunpolitiker vill se fler samarbeten med civilsamhället genom så kallat Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Det skriver Petter Skogar, vd på Fremia.

Samtidigt som IOP är en framgångsrik och uppskattad samarbetsform i många kommuner, ser vi att nästan var fjärde kommunpolitiker inte känner till IOP eller är osäkra på om det är en lämplig modell för deras kommun, skriver debattören.
Samtidigt som IOP är en framgångsrik och uppskattad samarbetsform i många kommuner, ser vi att nästan var fjärde kommunpolitiker inte känner till IOP eller är osäkra på om det är en lämplig modell för deras kommun, skriver debattören.Foto: Pressbild Fremia
Petter Skogar
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Kommunerna har det direkta ansvaret för många av våra stora samhällsutmaningar. Men de kan inte lösa allt på egen hand. Det offentliga har svårt att nå fram till de mest utsatta målgrupperna, det finns glipor i välfärden. En massiv samhällsinsats behövs för att vända den här utvecklingen och motverka att människor faller igenom skyddsnäten.

Fremias Demoskopundersökning visar att det finns en uttalad vilja bland kommunpolitiker att samarbeta mer med civilsamhället och den idéburna sektorn. 

Inom civilsamhället och de idéburna organisationerna bedrivs stora delar av det förebyggande och främjande arbete som gör skillnad på riktigt, till exempel för att knäcka gängkriminaliteten. Tyvärr har den offentliga debatten på senaste tid handlat mest om fusk, ökad kontroll och om att på olika sätt begränsa civilsamhällets utrymme. Det syntes tydligt i höstbudgeten där regeringen drar ned kraftigt på stöden till studieförbunden och helt stryper bidragen till etniska organisationer.

Sju av tio politiker vill se fler samarbeten

För att möta samhällsutmaningarna behövs tvärtom ett starkare civilsamhälle, med större utrymme. Det här vet våra kommunpolitiker. Det bekräftas i en färsk Demoskopundersökning som har genomförts på uppdrag av Fremia. Resultaten visar att 9 av 10 kommunpolitiker vill stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa samhällsproblem. 62 procent vill öka den egna kommunens finansiering av civilsamhället. Sju av tio kommunpolitiker vill se fler samarbeten med civilsamhället genom så kallat Idéburet offentligt partnerskap, IOP.

Vid komplexa samhällsutmaningar är IOP ofta den bästa samverkansformen för att verkligen nyttja kraften i civilsamhället. Det finns pågående IOP:er inom exempelvis stöd till kvinnor som är utsatta för hedersförtryck, akutboenden för hemlösa och boenden för ukrainska flyktingar.

Samtidigt som IOP är en framgångsrik och uppskattad samarbetsform i många kommuner, ser vi att nästan var fjärde kommunpolitiker inte känner till IOP eller är osäkra på om det är en lämplig modell för deras kommun.

Upphandling är ett annat vanligt sätt för samarbete mellan det offentliga och idéburen sektor. Sedan årsskiftet finns en ny lag som möjliggör reserverade upphandlingar till idéburna organisationer i välfärden. Lagen har tyvärr inte börjat tillämpas i någon större utsträckning.

Förutsättningarna måste vara bra

Civilsamhällets förmåga att snabbt svara upp mot nya samhällsutmaningar är oumbärlig och kommer att bli än viktigare framöver. Vi såg det tydligt under pandemin. Vi ser det nu under flyktingmottagandet i sviterna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina och i kampen mot gängkriminaliteten. Men för att civilsamhället ska finnas till hands i krislägen måste förutsättningarna vara bra även när det inte är kris:

  1. Regelverk och finansieringsmodeller behöver vara stabila och långsiktiga. Kommuner och andra offentliga aktörer behöver räkna upp bidrag och ersättningar, så att de speglar kostnadsläget – gärna genom indexering. I nuläget går många verksamheter på knäna eftersom de inte har fått sina bidrag eller ersättningar uppräknade på många år, trots rekordinflation och avtalsrörelsens stora löneökningar.
  2. Använd den palett av samarbetsmöjligheter som finns. Olika samhällsutmaningar kräver olika typer av samarbeten; föreningsbidrag, både generella och mer riktade, reserverad upphandling och IOP. Dialogen med civilsamhället behöver pågå ständigt, det förenklar processen att få till bästa möjliga samarbete när behoven uppstår.
  3. Stifta en lag om IOP. Det finns en försiktighet hos många förvaltningar om att teckna IOP. Det är synd – en ökad användning av IOP skulle göra direkt och konkret skillnad för många människor och bidra till att lösa de mest kritiska samhällsproblemen.

Fremias Demoskopundersökning visar att det finns en uttalad vilja bland kommunpolitiker att samarbeta mer med civilsamhället och den idéburna sektorn. Det är bra. Med långsiktigt hållbara förutsättningar och ökat utnyttjande av de samarbetsmöjligheter som redan finns kan vår sektor göra betydligt mer för den svenska välfärden. Alla krafter behövs om vi ska lyckas vända den nuvarande samhällsutvecklingen och täta gliporna i välfärdsnätet.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024