Debatt

Civila försvarsbudgeten måste hänga med när försvaret rustas upp

Det är inte rimligt av regeringen att anslå en sådan blygsam budget till det civila försvaret för 2023-2026, skriver Micaela Bodelius, expert inom totalförsvar och tidigare utredningssekreterare i Försvarsberedningen och Coronakommissionen.

Bilden är från en totalförsvarsövning på Öland 2022.
Bilden är från en totalförsvarsövning på Öland 2022.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den ryska militära invasionen av Ukraina har alltför väl visat på vilken förödelse ett väpnat angrepp kan få för ett land och dess befolkning. Den utdragna ratificieringsprocessen av det svenska Natomedlemskapet innebär att Sverige fortfarande står utanför den militära alliansen i den mest instabila tiden i Europas historia sedan andra världskriget. Situationen rimmar illa med den senaste budgetpropositionen för det civila försvaret, som med 5,5 miljarder för år 2023 endast täcker en knapp fjärdedel av landets uppskattade behov enligt MSB.

Kriget i Ukraina ger oss dagligen insikter om det storskaliga ryska anfallets mål att rasera samhällskritisk infrastruktur i form av oljedepåer, järnvägsinfrastruktur, dammar och elställverk.

Lägg därtill en otäck utveckling i andra delar av Europa där proryska regeringar styr i flera centraleuropeiska länder och den återkommande konflikten i Nagorno-Karabach som visar på fortsatt starka spänningar i de forna Sovjetstaterna. Krig är numera högt upp på agendan i vår del av världen på ett sätt som hade varit svårt att föreställa sig för två år sedan.

Satsningen framstår som blygsam

Vi har precis påbörjat en uppbyggnad av Sveriges totalförsvar. Det är ett omfattande och tidskrävande arbete som nu måste till för att stärka Sveriges motståndskraft i hanteringen av angrepp både mot civila och militära mål. I den senaste budgetpropositionen har regeringen aviserat investeringar motsvarande ungefär 400 miljoner under 2023-2024 i det civila försvaret på en rad områden som till exempel ökade bidrag till kommuner och regioner, upprustning och modernisering av skyddsrum, aktivering av civilplikt inom kommunal räddningstjänst, stärkt cyberförmåga och ökat anslag till Myndigheten för psykologiskt försvar. Det framstår som välinvesterade pengar och handlar om extra anslag till myndigheterna inom utgiftsområdet krisberedskap och civilt försvar.

Men givet MSB:s budgetunderlag för det civila försvaret till regeringen för knappt ett år sedan, med årliga investeringar på 27 miljarder kronor från och med år 2026, framstår den nuvarande prognosen avseende år 2026 på 7 miljarder närmast som mycket blygsamt. Lägg därtill att det endast mostvarar en höjning med 1,5 miljarder från i dag, trots det rådande världsläget och Sveriges utsatta situation. Det ser snarare ut som en symbolisk ansträngning.

Vid höjd beredskap och i krig är det civila försvarets främsta uppgift att stötta det militära försvaret. Med en relativt liten försvarsmakt är det civila försvaret en förutsättning för att Sverige ska kunna stå emot ett väpnat angrepp där fokus ligger på att skydda civilbefolkningen och upprätthålla en mängd samhällsviktiga funktioner. Med ett kommande Natomedlemskap ställs ytterligare krav på medlemsländernas ömsesidiga försvarsförpliktelser. Sverige ska vid ett väpnat angrepp kunna styras av en regering, samhällsviktiga funktioner ska upprätthållas och hela samhället ska erbjuda stöd och bidra till militära operationer, oavsett om dessa är svenska eller initierade av Nato.

Om det senare gäller kommer våra beredskapsmyndigheter samt regionala och lokala aktörer att få en stor roll. Det betyder exempelvis att Polisen och Trafikverket måste kunna säkra Natotransporter på det svenska vägnätet. Hälso- och sjukvården måste kunna samverka med utländsk medicinsk militärpersonal för att vårda skadade. Utländska trupper måste även ha tillgång till rent dricksvatten.

Resurserna till civila försvaret måste hänga med

Resurser till det civila försvaret måste hålla jämn takt med den snabba uppbyggnaden av det militära försvaret. Ett civilt försvar med stora sårbarheter utgör ingen bra grund för ett motståndskraftigt totalförsvar. Med ett svenskt inträde i Nato finns även en risk att dess kollektiva försvar försvagas. Det är inte rimligt av regeringen att anslå en sådan blygsam budget till det civila försvaret för 2023-2026. För allas vår säkerhets skull, låt oss hoppas att inriktning och utformning på den kommande budgetpropositionen under hösten 2024 innehåller betydligt mer resurser till det civila försvaret.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024