Nyligen beslutade regeringen om att gå vidare med nya stambanor på sträckorna Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Sedan tidigare fortsätter planeringen av Ostlänken, upphandling för de första etapperna är på gång.

Snart sätts spaden i marken. Det är mycket positivt; Sverige behöver mer kapacitet på järnväg. Sträckan Göteborg-Borås är landets tredje största pendlingsstråk och sträckan Lund-Hässleholm på Södra stambanan är kraftigt överbelastad redan i dag. Kapaciteten på Södra stambanan är i dag enligt Trafikverkets underlag högt utnyttjad ända upp till Nässjö och på sträckan nordost om Mjölby. Här kommer Ostlänken avhjälpa en del av kapacitetsproblemet, men söderut kvarstår problemen. Redan söder om Linköping uppstår kapacitetsproblem eftersom de beslutade besparingarna på Ostlänken innebär att banan slutar i centrala Linköping.

Hårt tryck på transportsystemet

Det är det här som är utgångsläget när Fehmarn-Bältförbindelsen står klar år 2029 med kraftigt ökade godsvolymer från Tyskland via Danmark, samtidigt som godset från norra Sverige ökar i takt med att investeringarna i norr ger jobb och produktion. Den kraftigt förbättrade tillgängligheten för gods på järnväg mellan Tyskland och Danmark är en enorm förbättring för Sveriges möjliga ekonomiska utveckling. Men den sätter också hårt tryck på vårt transportsystem.

...det är fullt möjligt att få ner restider mellan Jönköping – Linköping via Tranås till drygt fyrtio minuter och mellan Jönköping – Norrköping till under timmen

Det tar i dag närmare 2 timmar med tåg mellan Jönköping och Linköping och över tre timmar till Norrköping. Det omöjliggör i praktiken arbetspendling. Med Ostlänken färdigställd öppnas en enorm potential att utveckla och stärka svensk konkurrenskraft.

Kapacitetsproblemen försvinner inte

Bara för att regeringen valde att stoppa utbyggnaden av höghastighetståg i Sverige försvinner inte dessa kapacitetsproblem. Vi båda regioner valde att starta ett gemensamt utredningsarbete för att visa på hur problemen kan lösas i våra regioner och bidra till järnvägskapaciteten i hela Sverige. Vi har nu gjort vår läxa. Vad innebär det att knyta samman arbetsmarknadsregionerna med järnväg, utan att bygga ut nya stambanor för höghastighetståg?

Vi kan konstatera att det är fullt möjligt att få ner restider mellan Jönköping–Linköping via Tranås till drygt fyrtio minuter och mellan Jönköping–Norrköping till under timmen på ett mycket mer kostnadseffektivt sätt än vad som tidigare har utretts. Det visar en studie som våra regioner har initierat. Lösningen som studerats förbinder samman tre av landets tio största kommuner som ligger inom 20 mil på ett kostnadseffektivt sätt och visar att antalet resor jämfört med dagens nivåer ökar med över 100 procent till. Samtidigt som den klarar av att hantera godstrafikens ökade krav på kapacitet i området. En sådan Vätterlänk möter de behov som Trafikverket spår i sina prognoser både vad gäller gods- och persontransporter.

Vi menar att det är svårt att bortse från Vätterlänken som objekt när vi ser vilka stora nyttor det kan medföra i förhållande till kostnaderna.

Se över alternativen

Våra regioner är beredda att samverka med varandra och de berörda kommunerna för att skapa förutsättningar till snabbare transporter mellan städerna i våra län. Forskning visar att det skapar en stor potential för inte bara orter och kommuner utmed Vätterlänken utan också för kringliggande kommuner. Vi har också uppmärksammat Trafikverket om detta nyligen som del i deras arbete med att ta fram underlag till regeringens framtida beslut om investeringar i svensk järnväg.

Nyligen presenterade Dagens Industri en enkät gjord bland Sveriges mest inflytelserika chefer. Den visar att närmare 50 procent av de tillfrågade anser att staten bör göra betydande investeringar i infrastrukturen genom att öka statsskulden. Om Vätterlänken ska finansieras via ökad statsskuld låter vi vara osagt. Däremot är det positivt att regeringen i sitt inledande uppdrag till Trafikverket inför nästa nationella plan för infrastruktur varit tydliga med att utreda alternativ finansiering.

Om efterfrågan och behov är långt mycket större än vad de administrativa och kamerala gränserna tillåter en regering att vara så är det sunt att se över alternativ. Kartan ska inte vara ett hinder för verkligheten. Vi kommer gemensamt att arbeta för att Vätterlänken så fort som möjligt blir verklighet – med eller utan alternativ finansiering.