Debatt

Barn borde ha rätt till skolskjuts också till resursskolorna

I de fall ett barn har behov att börja en resursskola som ligger längre bort än den närmsta kommunala skolan och det kanske saknas kollektivtrafik till skolan uppstår behov av skolskjuts eller skoltaxi, men det uppfylls inte av skollagen i sig. Det skriver Julia Kronlid (SD).

För barn med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det vara livsavgörande att få börja en anpassad skola, skriver debattören.
För barn med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det vara livsavgörande att få börja en anpassad skola, skriver debattören.Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Julia Kronlid
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Bestämmelserna om skolskjuts i skollagen omfattar elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Rätten till skolskjuts utgår från bestämmelserna i skollagen men också från kommunernas riktlinjer.

En elev som går i den närmaste kommunala skola som kunnat erbjuda plats har enligt skollagen rätt till skolskjuts om eleven uppfyller minst ett av kriterierna för skolskjuts.

Kriterierna omfattar färdvägens längd anpassat efter ålder och årskurs. Kriterierna omfattar även trafikförhållandena och uppfylls om skolvägen av kommunen är klassad som särskilt trafikfarlig eller riskfylld. Kriteriet gällande funktionsnedsättning uppfylls om eleven har en varaktig funktionsnedsättning som gör att eleven har väsentliga svårigheter att ta sig till och från skolan. Det finns även ett kriterium som omfattar någon annan särskild omständighet som används väldigt restriktivt och bara om det finns speciella omständigheter i det enskilda fallet. 

Behovet uppfylls inte i skollagen

En elev som går i annan kommunal skola i eller utanför kommunen eller i en fristående skola i kommunen har enligt skollagen rätt till skolskjuts om eleven uppfyller minst ett av kriterierna för skolskjuts till den valda skolan och eleven uppfyller minst ett av kriterierna för skolskjuts till den närmaste kommunala skola som kunnat erbjuda plats. Skolskjutsen till den valda skolan får heller inte kosta mer än vad det skulle ha kostat att erbjuda skolskjuts till den närmaste kommunala skola som kunnat erbjuda plats.

I de fall ett barn har behov att börja en resursskola som ligger längre bort än den närmsta kommunala skolan och det kanske saknas kollektivtrafik till skolan uppstår behov av skolskjuts eller skoltaxi men det uppfylls inte av skollagen i sig. Däremot kan kommuner ha tilläggsbestämmelser som gör att skolskjuts beviljas för barn som behöver gå i resursskola på grund av en funktionsnedsättning och på grund av svårigheter i den närmsta kommunala eller fristående skolan.

Se över skollagen

För barn med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det vara livsavgörande att få börja en anpassad skola. Det kan också vara enda möjligheten för barn som blivit hemmasittare att börja om på nytt. I många fall rekommenderas resursskola av barn- och ungdomspsykiatrin till barn med NPF-diagnos och det kan vara så att den kommunala skolan inte har resurser att ge barnet de anpassningar som behövs. Tyvärr finns det dock exempel på kommuner som inte gjort tilläggsbestämmelser för att bevilja skolskjuts eller skoltaxi till resursskolor vilket drabbar i synnerhet barnet men även hela familjen hårt som då kanske måste köra barnen långa sträckor till skolan. Alla föräldrar har kanske inte den möjligheten.

Vi anser därför att regeringen bör se över skollagen så att rätten till skolskjuts eller skoltaxi till resursskola också innefattas i kriterierna som ger rätt till skolskjuts. Det ska inte behöva bero på vilken kommun man bor i huruvida ett barn med behov av resursskola kan börja eller inte beroende på om kommunen beviljar skolskjuts. Denna rättighet bör i stället vara lika för hela landet.

Fotnot: Debattartikeln har också skickats in som en motion 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00