Anders W Jonsson (C): ”Borgerlig sjukvårdspolitik drivs bäst av borgerliga partier”

Enligt opinionsmätningar är hälso- och sjukvården en av de viktigaste valfrågorna inför riksdagsvalet 2022. Centerpartiet vill ge småskalig sjukvård i glesbygden en chans. För Altinget berättar sjukvårdspolitiske talespersonen Anders W Jonsson om effekterna av januariavtalet och vilken valets viktigaste sjukvårdsfråga är.

Centerpartiets sjukvårdpolitiske talesperson Anders W Jonsson tycker att svensk beroendevård är en skamfläck.
Centerpartiets sjukvårdpolitiske talesperson Anders W Jonsson tycker att svensk beroendevård är en skamfläck.Foto: Staffan Claesson/TT
Marie Lundahl

Flera opinionsmätningar från bland andra Novus visar att hälso- och sjukvården fortsätter att vara en av svenska folkets viktigaste valfrågor.

Fram till riksdagsvalet i september intervjuar Altinget alla riksdagspartiers sjukvårdspolitiska talespersoner om vad de själva tycker är den viktigaste sjukvårdsfrågan under valrörelsen.

Landsbygden och småskalig sjukvård

Centerpartiet försöker på alla sätt vara ett landsbygdsparti vilket också slår igenom i partiets hälso- och sjukvårdspolitik. 

Vi har krattat för valfriheten som generellt är mer närvarande nu, och vården har kommit lite närmare människor.

 

Enligt Anders W Jonsson behöver staten satsa mer på många bäckar små för att stärka hälso- och sjukvården på alla ställen där det behövs.

– Vi vill exempelvis att det svenska sjukvårdssystemet ska öppna upp för mer småskaliga lösningar på glesbygden. På så sätt tar vi vara på de läkare och sjukvårdsutbildade som bor på landsbygden och ger fler möjlighet att starta upp egna mottagningar där de bor, säger han till Altinget.

– Vi behöver göra det mer attraktivt att etablera små verksamheter även på små orter, och låta tusen blommor blomma.

Hög dödlighet

Personer med beroendeproblem är en patientgrupp som Anders W Jonsson tycker att samhället måste ta om hand bättre. Svensk beroendevård är ”en skamfläck för Sverige” sa han till Altinget i en intervju i höstas.

– Vi har hög dödlighet i Sverige för personer med tunga beroenden, riktigt dåliga siffror jämfört med övriga Europa, säger han.

”Älskar att spotta på”

Enligt Jonsson är en del av problemet lagstiftningen som kriminaliserar beroende. Personer med narkotika i blodet döms istället för att få vård. Anders W Jonsson menar att det i vissa politiska led fortfarande finns mycket fördomsfulla attityder mot personer med beroendeproblematik. 

Vi har krattat för valfriheten som generellt är mer närvarande nu, och vården har kommit lite närmare människor.

 

– För ett tag sen var det en riksdagsledamot som sa ””knarkare ska skärpa sig”. En sådan inställning bara cementerar det stigma som denna mycket, mycket sårbara grupp redan bär, säger han.

– Detta är sorgligt nog en grupp som många älskar att spotta på. Jämför med om personen istället hade diabetes eller någon form av cancer. Då skulle alla klockor ljuda.

Vilken är den viktigaste sjukvårdsfrågan inför valet?

– Det mest akuta problemet vi har att lösa just nu är vårdköerna som för närvarande är helt oacceptabla. Detta överskuggar allt och i princip allt inom hälso- och sjukvården hänger ihop med vårdköerna.

– Redan innan pandemin var köerna långa. Köerna till Bup har tredubblats.

Låt patienten välja själv

Centerpartiets lösning på problemet är att öppna upp vårdkösystemet så att det blir mer tillgängligt för patienterna.

– Om vi har ett öppet system kan patienter som exempelvis köar till en höftledsoperation se hur långa eller korta köerna till vårdgivare som opererar höfter är runt om i landets alla regioner. Patienterna ska samtidigt kunna se vilken kvalitet respektive vårdgivare har på sin vård. Sedan kan de göra ett informerat beslut att köa vidare i sin hemregion eller åka i väg en bit till en annan region med kortare kö.

– Om än så bara en liten del av de köande patienter beslutar att genomföra sina operationer i andra regioner skulle köerna minska radikalt. Dessutom skulle det öka konkurrensen och sätta press på vårdgivarna att bli mer effektiva och ge riktigt bra vård.

Vilken effekt har januariavtalet haft på svensk hälso- och sjukvård?

– Primärvårdsreformen och primärvårdspropositionen som vi tagit. Det är ett viktigt resultat av januariavtalet och som vi har drivit på. Detta kommer att innebära en stor skillnad på sikt för sjukvården.

– Och vi återfick kömiljarden. Vi har krattat för valfriheten som generellt är mer närvarande nu och vården har kommit lite närmare människor. Inte minst märks det genom hur den digitala vården växt fram under pandemin.

Annars tycker han inte att januariavtalet haft de större effekter på hälso- och sjukvården som Centerpartiet och Liberalerna hade hoppats på. Han stödjer samverkan över partigränserna när det krävs, men tycker att ”borgerlig sjukvårdspolitik drivs bäst av borgerliga partier”.

Nämnda personer

Anders W Jonsson

Förste vice partiordförande (C), riksdagsledamot, sjukvårdspolitisk talesperson
Läkare (Karolinska institutet, 1987)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00