Amnesty: Regeringen kör full fart mot rött

Trots tydliga varningssignaler från högre instanser kommer regeringens omdiskuterade och hårt kritiserade lagförslag om säkerhetszoner den här veckan att beredas i riksdagen inför en omröstning den 9 april. Staten har en skyldighet att skapa förtroende och tillit för människor i socioekonomiskt utsatta områden men genom sitt lagförslag riskerar regeringen istället att förstärka diskriminering och i förlängningen sätta rättssäkerheten på spel. 

Saknas vägledning för polisen

Rasistiska fördomar och misstänkliggörande av vissa grupper är ett stort problem i Sverige. Redan idag utsätts personer som rasifieras för godtyckliga och kränkande kontroller av polisen och så sent som i början av mars riktade FN kritik mot Sverige gällande åtgärder för att förhindra rasprofilering och rasistiskt motiverat polisvåld. Trots detta går regeringen vidare med ett lagförslag som istället riskerar att öppna upp dörren för rasprofilering, något som strider mot Sveriges grundlag och folkrättsliga förpliktelser.

Det är viktiga varningssignaler som borde tas på allvar men i stället trampar regeringen på gasen och kör vidare med lagförslaget.

I dag saknas det vägledning i polisens arbete med profilering. Genom sina vaga formulerade krav i lagförslaget om inrättandet av säkerhetszoner och hur den enskilde polisen får agera i sin bedömning om en enskild person är involverad i brottslig verksamhet, förstärker regeringen ytterligare risken för att polisens bedömningar görs på subjektiva föreställningar om en persons hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning.

Risken för diskriminering och godtycklig rättstillämpning har både påpekats i Diskrimineringsombudsmannens remissvar och Lagrådets yttrande till regeringens lagförslag.

Dessutom har poliser framhållit att regeringens lagförslag istället kommer skada polisens viktiga förtroendeskapande arbete och dessutom riskerar att förstärka känslan av orättvisa hos människor som vistas i området. Vidare visar en undersökning av Folkets Husby att rädslan för att bli utsatt för diskriminerande och godtyckliga kontroller snarare riskerar att leda till att människor än mer isolerar sig i sina hem. Det är viktiga varningssignaler som borde tas på allvar men istället trampar regeringen på gasen och kör vidare med lagförslaget.

Regeringen borde stärka diskrimineringslagen

I lagförslaget bekräftar även regeringen de risker som kan följa av säkerhetszoner, men trots det väljer regeringen på ett häpnadsväckande vis att ändå att driva igenom förslaget. Regeringen menar att riskerna kring rättssäkerhet och godtycklighet ska kunna hanteras med kontrollmekanismer. Men vi på Amnesty menar att även dessa förslag är otillräckliga. Och även diskrimineringslagstiftningen, som regeringen vill luta sig mot, utgör i dag inte ett fullgott skydd för den enskilde personen som blir utsatt för diskriminering i dessa säkerhetszoner eftersom de i praktiken inte kommer att kunna utkräva ansvar eller få upprättelse.

I stället borde regeringen stärka diskrimineringslagen och se till att den omfattar all offentlig verksamhet, inklusive rättsvårdande myndigheters verksamhet. Och för att säkerställa rättssäkerheten krävs att en oberoende domstol beslutar om inrättandet av en säkerhetszon, och inte Polismyndigheten som regeringen nu föreslår.

Så vems säkerhet är det regeringen värnar när man med lagförslaget nu kör med full fart mot rött? Det är oklart. Men att offra rättssäkerhet och allas likhet inför lagen är ett alldeles för högt pris att betala.