Adaktusson (KD): Regeringen verkar åter vika sig i utrikespolitiken

Sinande oljeintäkter, utländska företag som har flytt landet och konsekvenserna av kortsiktig och slösaktig politik förvärrar krisen i Venezuela för varje dag som går. Det är dock omöjligt att säga hur hårt coronapandemin har slagit mot landet då de officiella sifforna inte är tillförlitliga och journalister som skriver om viruset förföljs av landets säkerhetspolis. Men det går att konstatera att Nicolás Maduro och hans regim har använt pandemin för att gå ännu hårdare åt mot oliktänkande.

"Avskyvärda brott"

Efter ännu ett riggat val kapade Nicolás Maduro den sista demokratiska institutionen i Venezuela under slutet av förra året. Valet till Nationalförsamlingen bojkottades av merparten av oppositionen och – enligt officiella siffror – uppgick valdeltagandet endast till 30 procent. EU:s ambassadör i landet har utvisats. En FN-grupp kunde i september fastslå att sedan 2014 har Maduro och hans ministrar sannolikt gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten.

Landets högsta ledning ligger bakom avskyvärda brott som utomrättsliga avrättningar och systematisk användning av tortyr.

Det finns även starka bevis som pekar på att Maduro har ett nära samarbete med Hamas och Hizbollah. Så sent som förra året så åtalades Adel El Zabayar i USA för narkotikahandel i samarbete med terroristorganisationerna. El Zabayar är en venezuelansk politiker som står Maduro nära. Det finns även kopplingar mellan regimen och FARC-gerillan i grannlandet Colombia och drogkarteller i Mexiko.

Regeringen viker sig

I EU-kretsen, där Sverige har verklig möjlighet att påverka, har regeringspartierna inte bara agerat passivt utan direkt kontraproduktivt. Står man upp för demokratiska värden borde förhållningssättet mot kommunistregimen i Venezuela vara självklart. Trots detta fick Kristdemokraterna pressa regeringen i början av 2019 när man först inte ville bekräfta Nationalförsamlingens president Juan Guaidó som landets legitime ledare. Detta efter att Nicolás Maduro ytterligare hade gripit tag om makten och vägrat utlyst presidentval med rädsla för att förlora makten. Nu verkar dock regeringen vika sig igen.

I stället för att markera tydligt och ge sitt fulla stöd till Nationalförsamlingens president och den demokratisk valda oppositionen har Socialdemokraterna och Miljöpartiet i EU-parlamentet lagt ner sina röster i en resolution som menar att Juan Guaidó fortsatt bör anses vara landets legitime ledare till dess att fria val har hållits.

Stödet uteblir

På samma linje har Sverige och utrikesminister Ann Linde (S) inom EU-kretsen inte agerat för skarpare skrivningar eller konsekvent ställt sig bakom Nationalförsamlingen som valdes 2015, vilket var det sista fria valet i landet. Att som EU kalla församlingen för ”avgående” ger inte uttryck för det stöd som den venezolanska befolkningen behöver.

Lägger sig platt

Regeringens ställningstagande väcker frågor om hur de ser på kommunistregimen och det faktum att man ställer sig på samma sida som Ryssland och Kina. I USA har Bidenadministration gett sitt fortsatt fulla stöd till Juan Guaidó. Det har även Storbritannien gjort.

Vi varnade länge för att Venezuela riskerade att gå i samma auktoritära riktning som Kuba. Men nu är det dessvärre också mycket som pekar på att Sverige och EU kommer att lägga sig platt även inför den totalitära regimen i Caracas.