Rakare bud kring tillsyn får tummen upp

MILJÖTILLSYN. Dåligt samordnad, resurssvag och orättvis. Det är flera punkter där tillsynen av att miljölagarna efterlevs anses halta. Men förslagen för att vända skutan välkomnas av de flesta remissinstanserna.

År 2016 fick Naturvårdsverkets ställföreträdande generaldirektör Kerstin Cederlöf i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på hur landets miljötillsyn kan bli mer enhetlig och effektiv, samtidigt som den bidrar till att miljömål nås och att fler miljöbrott upptäcks, utreds och beivras – ett gediget utredningsuppdrag med andra ord.

Sedan Miljöbalken infördes år 1999 har det flera gånger påpekats att arbetet med att se till att reglerna följs brister. År 2014 berömde förvisso samarbetsorganisationen OECD Sverige för att vara ett föregångsland, men de pekade också på flera problem. Brister i samordningen leder till att tillsynen inte är likadan över hela landet, ansåg OECD. Det finns även en kritik mot att många lagbrott lämnas utan åtgärd.

Anses avliva en del myter

Bilderna av bristerna från tidigare utredningar bekräftas också till viss del i Miljötillsynsutredningen. Men Cederlöf säger att det under arbetet även framkommit att det finns en del myter.
– Även om det exempelvis finns flera åtgärder som kan skärpa arbetet med att bestraffa överträdelser, så kunde vi se att det är ungefär lika många ärenden som leder till fällande domar inom miljöområdet som inom andra lagområden, säger Cederlöf till Altinget och fortsätter:
– Men bara att det upplevs som ett lagområde inte efterlevs, så är det ett problem som behöver åtgärdas.

Kommuner drar sig för att åtalsanmäla miljöbrott

För att se till att skärpa arbetet med lagförandet föreslås det bland annat att åtal enligt Miljöbalken, miljöbrott, ska hanteras vid de tingsrätter som är mark- och miljödomstolar.
Bland annat Sveriges kommuner och landsting SKL uppskattar förslaget, men skriver i sitt yttrande att många av deras medlemmar nu drar sig för att åtalsanmäla, då få fall leder till fällande domar.

Utredningen lyfter en diskussion om hur en sanktionsväxling skulle kunna se ut.
– Men vi kom fram till att det fanns för lite underlag för att kunna lägga fram ett skarpt förslag om en sanktionsväxling, så vi förespråkade en ny utredning för att se över straffbestämmelserna, säger Kerstin Cedelöf.
Den slutsatsen välkomnas av de flesta remissinstanser, såsom Yrkesföreningen miljö och hälsa, men bland annat Kemikalieinspektionen anser att dagens läge är så allvarligt att det hade krävts åtgärder redan nu.

Vad är "good enough" miljötillsyn? 

Men det är inte bara i sluttampen av tillsynskedjan som det finns saker att göra. Utredarna pekar till och med på att själva tillsynsbegreppet behöver ses över.

– Tillsyn kan i dag vara allt från vägledning hos Naturvårdsverket till tillsyn av tillståndsprövade verksamheter och kontroll av ett naturskyddsområde. Denna spridning gör det bland annat svårt att kunna hänvisa till att principen om att ”förorenaren betalar” ska gälla inom tillsynen, säger Kerstin Cederlöf.
Förslagen på det här området välkomnas av remissinstanserna. Lantbrukarnas riksförbund ställer sig exempelvis frågande till vad som ska ses över vid tillsynen för tillfället. ”För varje tillsynsbesök upplever LRF:s medlemmar att det tillkommer nya idéer om åtgärder, dokumentation och underlag som myndigheterna anser nödvändiga” skriver LRF i sitt remissvar. SKL önskar vidare att det blir tydliggjort vad för tillsyn som är ”good enough”.

Samma samstämmiga välkomnande får förslaget att samordna den nationella tillsynen till en myndighet, Naturvårdsverket. Men Naturvårdsverket är dock skeptiskt till några av förslagen som berör den egna myndigheten. Naturvårdsverket vill inte få i uppdrag att ta fram en plan för hur kompetensen hos dem som utför det direkta tillsynsarbetet ska höjas genom vidareutbildning. Istället förespråkar de att akademin ska få detta uppdrag.

Men förslagen som rör höjd kompetens får överlag ett varmt välkomnande från remissinstanserna. Energiföretagen menar exempelvis att det ofta finns en osäkerhet hos tillsynshandläggarna kring deras bransch, och Sveriges byggindustrier anser det extra viktigt att få till en mer enhetlig tillsyn för att det inte ska vara möjligt att det få en konkurrensfördel genom att slarva med att följa lagarna. Hos Yrkesföreningen miljö och hälsa önskar man mer konkreta råd av juridisk och teknisk karaktär, framför de ”visionära” råd som de nu får.

Frågan om notan central

Naturvårdsverket är också skeptiskt till att myndigheten ska få ansvaret att stödja kommunerna i arbetet med att se till att tillsynstaxorna, som betalas av verksamhetsutövare, utformas mer enhetligt. Naturvårdsverket förespråkar istället att kommunerna själva kan ordna detta, vilket också SKL håller med om.

Just frågan om hur den kommunala tillsynen ska finansieras framöver verkar vara ett öppet sår. Flera näringslivsorganisationer som LRF och Svenskt näringsliv uttrycker besvikelse bland annat över att deras medlemmar får betala för tillsyn som inte sker. Båda efterfrågar att taxorna i framtiden tas ut efter att tillsynen har skett, och vill också att de blir mer enhetliga för att inte skapa konkurrensnackdelar. Besöksnäringens samarbetsorganisation Visita beklagar att utredningen inte lägger fram mer konkreta förslag på området, men passar samtidigt på att lägga in ett önskemål om att det framöver hade varit bra om företag som faktiskt sköter sig också skulle premieras ekonomiskt genom lägre taxor.

Utredaren menar generellt att det behövs ett resurstillskott till tillsynsarbetet. De flesta håller med och Naturskyddsföreningen menar bland annat att "det är uppenbart att denna resursbrist utgör ett hinder för att miljökvalitetsmålen nås". Men LRF ställer sig frågande till påståendet om resursbrist, då det konstateras i utredningen att ”tillsynen nu brister i styrning, genomförande, kompetens och uppföljning”. Först när detta är åtgärdat anser lantbruksorganisationen att det kan finnas svar på frågan om det råder resursbrist.

Kommunerna vill också piska länsstyrelser 

En stor del av tillsynen sker kommunalt, och för att skapa mer likvärdigt arbete föreslå utredningen att länsstyrelserna få mandat att kunna kliva in för att avhjälpa brister som de upptäcker i kommuner. Förslaget välkomnas generellt, men SKL efterfrågar även att detsamma också ska gälla länsstyrelser som brister i sin ansvarsroll. Havs- och vattenmyndigheten, Hav, ställer sig också frågan om mer statlig kontroll kommer att hjälpa, om inte länsstyrelserna också höjer ambitionen på sin sida. Just nu är detta arbetet nedprioriterat, menar Hav, så utan att det prioriteras mer framöver så kommer åtgärden inte att ha någon effekt.

För utredaren Kerstin Cederlöf är det mest centralt att komma till rätta med olikheterna kring vad som anses vara tillsyn, genom att avgränsa vad som menas med begreppet.
– Mycket av missnöjet tror jag just beror på ett förväntningsglapp. Dels mellan enskilda näringsidkare, rättssystemet, allmänheterna och de som sköter tillsynen, men även mellan tillsynsmyndigheterna.

Välkomnar remissinstansernas stöd

Får lagstiftarna till den biten så blir det enklare att sedan ta tag i många andra svårigheter som utredningen pekat ut att tillsynsmyndigheterna står inför, såsom att ta sin roll mot enskilda, göra prioriteringar, dimensionera avgifterna och avgöra vilken finansering som behövs, fortsätter Kerstin Cederlöf.
Det känns därför bra att remissinstanserna välkomnar förslagen i utredningen, fortsätter hon och utvecklar. 
– Tillsynen är en löpande förvaltningsuppgift. För många myndigheter så är det också resurserna från denna del som man kanske tar av när det kommer andra mer preciserade uppdrag som man också ska utföra.
Det gör att tillsynen lätt hamnar i kläm, säger Kerstin Cederlöf och fortsätter:
– Det är därför det skulle göra skillnad om man fastställer vad som ingår i kraven för tillsynen. För då kan man med fog säga att ”du gör inte tillräckligt” till exempelvis en kommun. Innan du har definierat vad som är ”god tillsyn”, så är det jättesvårt.

Forrige artikel V till val på förkortad arbetstid och delad föräldraförsäkring V till val på förkortad arbetstid och delad föräldraförsäkring Næste artikel Skolverket ska stödja kommuner med krisberedskap