30 lärosäten har fått nya styrelser – möts av kritik

Totalt handlar det om 238 personer som har fått förordnanden till att leda högskolornas och universitetens styrelser under perioden 1 maj 2023–30 september 2024.

– Ledamöterna i lärosätenas styrelser har en viktig roll. De ska vara erfarna och ansvarstagande personer som har ett gott omdöme och som kan bidra till högskolornas verksamhet och utveckling. Jag önskar dem lycka till med sina uppdrag, säger utbildningsminister Mats Persson (L) i ett pressmeddelande.

Kritiseras

Perioden är kortare än vanligt, någonting som förklaras med att det rådande säkerhetsläget kräver specifika kompetenser i styrelserna.

På sin blogg kritiserar Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding beslutet att korta förordnandena från tre år till 17 månader. Hon anser att ”det tycks finnas en vilja till en mer direkt påverkan från politikens håll, snarare än att som hittills ta ställning till ett färdigberett förslag”.

Fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, Sulf, kritiserar regeringen för ökad politisering av högskolestyrelserna. 

– Vi behöver stärka den akademiska friheten och lärosätenas autonomi nu när regeringen går in och kopplar ett hårdare politiskt grepp om högskolestyrelserna. Regeringsbeslutet är ett stort hot mot universitetens och högskolornas frihet och självbestämmande. Helt oacceptabel utveckling, säger ordförande Sanna Wolk i ett pressmeddelande. 

De blir ordförande

Ledamöterna har valts genom att regeringen har utsett två nomineringspersoner per lärosäte som i sin tur har föreslagit ledamöter och ordföranden. Beslutet omfattar 30 statliga högskolor och universitet, en verksamhet som sysselsätter omkring 400 000 studenter och 70 000 anställda.