Debattörer: Så tar vi makten över pengarna

DEBATT. Affärsbankerna skapar merparten av våra pengar. Det leder till missriktade investeringar. Genom att Riksbanken börjar skapa elektroniska pengar, e-kronor, kan vi åter få demokratisk kontroll över pengarna. Det skriver Positiva Pengar, Katalys och en rad fristående debattörer. 

Många tror fortfarande att Riksbanken skapar våra pengar. Men det stämmer inte. 98 procent av pengarna är skapade av privata banker, främst när de beviljar lån, men även när de köper fastigheter, aktier och andra tillgångar. Pengarna skapas på ditt konto genom en enkel tangenttryckning och står för en skuld, ett löfte från banken att betala ut kontanter eller överföra motsvarande värde till andra banker vid betalningar. 

När bankerna skapar våra pengar kommer väldigt lite ut i realekonomin där de skulle kunna bidra till produktiva investeringar och konsumentprisinflation. Merparten har gått till att köpa redan existerande fastigheter, värdepapper och företag för allt högre priser utan att något nytt värde produceras. Det gör att bostadspriserna och storbolagsindex OMX30 ökat 7 procent respektive 12 procent årligen 1987-2017. Denna värdeökning har i huvudsak gynnat den rikaste tiondelen som äger 78 procent av de privata tillgångarna.

Ohållbart mycket pengar

Bankerna tjänar mer ju mer pengar de skapar och lånar ut. Därför skapar de ohållbart mycket pengar och skuld. Expansionen eldas på av Riksbankens åtgärder för att nå inflationsmålet och de statliga garantier som innebär att bankerna slipper fullt ansvar vid en kris. Därför har penningmängden vuxit i genomsnitt 8 procent årligen sedan 1999 samtidigt som BNP:s årsökningstakt bara varit 2,5 procent och konsumentprisinflationen 1,2 procent.
  
När bankernas utlåning driver upp tillgångspriserna och lånekostnaderna ökar snabbare än inkomsterna år efter år ökar risken för en finanskris där lönerna och huspriserna faller, men våra skulder till bankerna är kvar på samma höga nivå. Vi tvingas då lägga en allt större andel av våra inkomster på räntebetalningar. Bankerna blir vinnarna samtidigt som resten av ekonomin tvingas gå på knä.

Kollektiv nyttighet

Pengar är en kollektiv nyttighet och bör precis som försvar, rättsväsende, vägar och annan central infrastruktur drivas av staten och ges ut i lagom mängd så pengars värde blir stabilt och betalningssystemet blir säkert och effektivt. Vi föreslår därför en reform i tre steg som förespråkas av allt från ekonomiprofessorer och tidigare centralbankschefer till socialister, konservativa och liberaler: 

  1. Riksbanken inför sitt förslag till e-krona. Då kan vi genomföra betalningar 24 timmar om dygnet utan kreditrisk helt oberoende av affärsbankerna. 

  2. Riksbanken börjar aktivt ge ut så mycket nya e-kronor som krävs för att hålla penningvärdet stabilt, direkt till medborgarna eller till regeringen för investeringar, skattereduktion, välfärdsbidrag eller vidare utlåning. På så vis kommer nyskapade pengar ut i realekonomin där de kan göra nytta.

  3. Statens subventioner till bankerna slopas. Det kan göras genom att kvarvarande affärsbankspengar konverteras till e-kronor. Bankerna blir då av med hela sin skuld till sina kunder. Som kompensation får de en lika stor skuld till Riksbanken som måste återbetalas under en längre tidsperiod. Därefter måste den bank som vill låna ut pengar först tjäna eller låna in dessa. 

Så återtar vi demokratisk kontroll över penningsystemet. Medborgarna bestämmer, direkt eller via riksdagsvalet, över hur nyskapade pengar ska användas. 
 

Lars Alaeus
ordförande Positiva Pengar 
Harald Enoksson
Doktorand i nationalekonomi, Handelshögskolan i Oslo 
Carolina Sundell
Journalist 
Viktor Person
Jurist 
Jonathan Olivegren
Vd fintech företag 
Jussi Ora
Förändringsledare 
Samuel Kazen Orrefur
Författare av rapporten ”Förstatliga pengarna"

Forrige artikel Luf:  Gör arbetskraftsinvandring fri Luf: Gör arbetskraftsinvandring fri Næste artikel Svenska kyrkan: Svenska kyrkan: "Klimatfinansieringen kräver nya lösningar"