Utbildningspolitiskt nätverk


Under en lång tid rasade Sverige i de internationella kunskapsmätningarna. Det finns en bred enighet, både bland experter och politiker, om vissa av förklaringarna till detta. Det gäller bl.a.:

  • Bristande likvärdighet mellan skolor
  • Bristande styrning,från regering genom hela styrkedjan, till läraren i klassrummet.
  • För sena insatser när elever har problem i skolan
  • För låg attraktivitet att vara lärare och en tilltagande lärarbrist

Mycket tyder på att kunskapstrenden har vänt. Vilka åtgärder som krävs för att den senaste förbättringen ska hålla i sig råder det dock delade meningar om. Det finns också en rad frågor som delar politikerna i två läger, så som vinstdrivande friskolor, när betyg ska ges första gången, om staten ska återfå huvudmannaskapet för skolan eller om det ska vara kvar hos kommunerna.

Samtidigt väntar nya utmaningar för svenska skolan. Antalet elever väntas slå rekord och många lärare väntas lämna yrket.

Var med och diskutera utmaningar och lösningar för skolan, träffa nyckelaktörer inom svensk utbildningpolitik och utväxla erfarenheter med likasinnande i Altingets nätverk för utbildningspolitik. Målsättningen är att skapa dialog mellan människor från olika håll inom utbildningssektorn – utifrån mötet med intressanta föredragshållare. Vid nätverkets träffar ska det finnas tid och möjlighet till frågor och diskussion med nätverkets gäst.

Nätverket träffas vid fem tillfällen, fem förmiddagar, under ett år. Träffarna hålls i Kungliga Myntkabinettets konferenslokaler i Gamla stan, Stockholm.

Fast moderator är Altingets chefredaktör Mattias Croneborg.

Programmet för 2018 uppdateras regelbundet här.

 

Hur långt sträcker sig regeringens makt när det gäller skolpolitiken? Vad kan regeringen göra och vad kan den inte göra?

Anna Ekström

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister

Anna Ekström är antagligen den tyngst meriterade skolpolitikern i Sverige. Hon har tidigare varit generaldirektör för Skolverket, ordförande i Skolkommissionen och statssekreterare.

Styrningen av skolan är komplex med kommunalt huvudmannaskap men samtidigt med nationella lagar, förordningar och riktlinjer att förhålla sig till. Samtidigt sätter det parlamentariska läget begränsningar för regeringen. Vad vill regeringen göra inom skolpolitiken och vad kan den göra? Kan vi vänta fler politiska uppgörelser framöver?

Kungl. Myntkabinettet, måndagen den 19 mars, kl. 9:30-12:30

 

Skolkommissionen och de statliga styrmedlen för skolan. Vad kommer det att innebära i praktiken för staten och kommunerna?

Jan-Eric Gustafsson

Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande samt senior professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet

Allt sedan kommunaliseringen av skolan på 1990-talet har diskussionen om statens roll och ansvar debatterats flitigt. Skolkommissionen föreslog redan i ett delbetänkande en ny modell för statens finansiering av skolan och ett större ansvar för skolan. Det är något som regeringen nu är på väg att verkställa. Vad kommer detta att leda till?

Kungl. Myntkabinettet, måndagen den 23 april, kl. 9:30-12:30

 

Hur organiserar vi den klassrumsnära forskningen och vem ska ansvara för den?

Anette jahnke

Anette Jahnke, Universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet samt processledare på Ifous

Många vill ha mer klassrumsnära forskning. Men det är många blommor i buketten. Regeringen har inrättat myndigheten Skolforskningsinstitutet, vars chef slutat i protest. Regeringen har också initierat försöksverksamhet på fyra lärosäten. Sedan tidigare finns Regionala utvecklingscentrum (RUC) som är nätverk mellan lärosäten och kommuner. Det privata forskningsinstitutet Ifous är expert på området. Är dagens modell den bästa eller kan vi få ut mer av satsade skattepengar om vi gör om buketten? 

Kungl. Myntkabinettet, måndagen den 21 maj, kl. 9:30-12:30

 

Hur lönsam ska skolan få vara?

Marcus Strömberg

Marcus Strömberg, vd för friskolekoncernen AcadeMedia

Få områden är så polariserat i skoldebatten som vinster i välfärden. Den svenska modellen med friskolor, skolpeng och fritt skolval är extrem och har spätt på segregationen, menar kritikerna. Systemets försvarare ser en risk med att vi med förslagen på vinstreglering slänger ut barnet med badvattnet då valfrihet och pedagogisk mångfald minskar. Bara dagar före valet ger vd:n för friskolekoncernen AcadeMedia sin bild.

Kungl. Myntkabinettet, måndagen den 3 september, kl. 9:30-12:30

 

Hur gör Fredriksson för att verkställa regeringens politik?

 Peter Fredriksson

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket och regeringens högra hand

Skolverket ser till att den politik som regeringen beslutar om också blir verklighet i skolorna. Både regeringen och Fredriksson ser likvärdigheten som en av de största utmaningen för skolan. Vad gör Skolverket i arbetet för att alla elever ska få samma förutsättningar att lyckas i skolan? 

Kungl. Myntkabinettet, måndagen den 15 oktober, kl. 9:30-12:30