Utbildningspolitiskt nätverk


Utbildning är en ständigt aktuell politisk fråga, en fråga där alla har mandatet att tycka till för vi har alla gått i skolan eller har barn som går i skolan nu. Svensk skola gick på det stora hela framåt i PISA-undersökningen från 2019 men tappar vad gäller exempelvis likvärdigheten. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men vad gäller likvärdigheten i skolan är Sverige en medelmåtta globalt sett. Hur ska vi säkra att en god utbildning ska vara en självklarhet oavsett var i Sverige du bor? Hur ska vi ta oss an lärarbristen? Bör skolan förbli kommunernas ansvar eller vore ett förstatligande att föredra? Detta och mycket mer diskuteras i Altingets utbildningspolitiska nätverk.  

Altingets utbildningspolitiska nätverk är en möjlighet att möta nyckelaktörer inom svensk utbildningspolitik och samtidigt utbyta erfarenheter med likasinnade. Här går vi djupare än i den dagliga politiska debatten. Målsättningen med nätverket är att skapa dialog mellan människor från olika håll inom utbildningssektorn – utifrån mötet med intressanta föredragshållare. Vid nätverkets träffar ska det finnas tid och möjlighet till frågor och diskussion med nätverkets gäst. 

Nätverket träffas vid fem tillfällen, fem förmiddagar. Varje tillfälle ordnas kl. 09.30-12.30 och består av samtal med särskilt inbjudna gäster och föreläsningar i dialogform. Fikapauser och diskussioner ger möjlighet att nätverka. Träffarna hålls vanligtvis i konferenslokaler på Fleminggatan 7 i centrala Stockholm. Deltagarna har även möjlighet att delta digitalt om man inte kan ta sig till Stockholm av någon anledning

Samtalsledare är Kerstin Weyler, chefredaktör på Skolledaren. Tidigare har hon även arbetat på Skolverket och Skolvärlden.

Kerstin Weyler

 

Se ett urval av våra tidigare nätverksträffar härhär & här
Programmet för nätverkets kommande träffar uppdateras här och kan ses nedan.

 

Kunskapsresistens och kritiskt tänkande i skolan

Åsa Wikforss, Professor i Filosofi vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademin.

Alternativa fakta är ett begrepp som ofta återkommer i dagens politiska debatt. En allt mer polariserad verklighet har lett till vitt skilda verklighetsbeskrivningar. Men vad är egentligen fakta? Enligt Åsa Wikforss är fakta objektiv och existerar oberoende av subjektiv uppfattning av verkligheten. Alternativa fakta finns därför inte utan fakta är fakta, det är det som ÄR. Fakta är också grunden till kunskap. Om man tillskriver sig en alternativ beskrivning som förnekar fakta så som att ”solen går upp i öst och ner i väst” besitter man inte kunskap.

I hennes bok Alternativa fakta. Om Kunskapen och dess fiender, diskuterar Wikforss bland annat kunskapsutlärningen i den svenska skolan, som hon menar har bortprioriterat fakta som kunskapsgrund i förmån för egna subjektiva reflektioner kring verkligheten, något som väckt stor debatt inom den pedagogiska världen. Vad har denna polarisering av ”fakta” för konsekvenser för kunskapsutlärningen i skolan? Och hur lär man egentligen ut kritiskt tänkande på bästa sätt?

Åsa Wikforss är professor i Filosofi på Stockholms universitet och Svenska Akademins sjunde medlem.

Stockholm. Onsdagen den 2 februari 2022. Kl. 09.30-12.30.

 

 

 

Valåret 2022: Hur kan vi förbättra den svenska skolan?

Annika Hirvonen (MP) och Christian Carlsson (KD)

Valåret är här och under dagens debatt diskuteras skolan. Hur står det egentligen till med utbildningen i Sverige? Hur bör PISA skötas? Och hur likvärdig är skolan? Miljöpartiet går till val på en jämlik och likvärdig skola, ett rättvist skolval och på riktade insatser för att minska skolsegregationen. KD vill göra skolvalet obligatoriskt, höja läraryrkets anseende och tror bland annat att en satsning på lärare med kompetens i svenska som andraspråk och karriärlärartjänster kan lyfta utsatta skolor.

Gäster under dagens träff är riksdagsledamöterna Annika Hirvonen (MP) och Christian Carlsson (KD). De kommer berätta för nätverket om deras skolpolitik. Vad krävs för att lyfta den svenska skolan?

Stockholm, torsdagen den 7 april 2022, kl. 09.30-12.30

 

 

 

Utredningen om en 10-årig skola: Från förskola till förstaklass

Särskild utredare Eva Durhan lämnar in utredningen till skolminister Anna Ekström

Att insatser redan i förskolan påverkar prestationen i gymnasiet är något som ofta lyfts i debatter kring skolan. I och med januariöverenskommelsen tillsattes därför en utredning om en 10-årig grundskola. Den föreslår en rad åtgärder. Bland annat ska förskolelärare ingå i en 5-årig övergångsperiod medan systemet anpassas och kompetensen hos både förskolelärare och lågstadielärare utvecklas för att möta nya krav. Varför är den 10-åriga skolan rätt väg att gå? Vad är förhoppningarna om vad den ska åstadkomma? Och vilka hinder möter den på vägen?

Särskild utredare var Skolverkets enhetschef Eva Durhan. Hon kommer berätta för nätverket om utredningen och vad som behövs göras för att möjliggöra en 10-årig grundskola.

Stockholm, onsdagen den 15 juni 2022Kl.09.30-12.30

 

 

 

Digitaliseringsvågens tillgångar och problem


Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry

Pandemin tvingade samhället att ta stora steg gällande digitalisering, inte minst inom utbildningsväsendet vilket banade väg för nya möjligheter. Effektivare möten, kortare restid för både lärare och elever och mindre störningsmoment genom att med ett knapptryck kunna mutea vem man vill. Däremot har det även framkommit att studenter och elever har upplevt sig isolerade och deprimerade vilket har gjort att många halkat efter i skolarbetet och vissa har till och med valt att hoppa av sina utbildningar. Vidare har distansundervisningen slagit hårt mot redan utsatta hushåll, där skolbarn delar rum med sina syskon. 

För att tala om digitaliseringens möjligheter och motgång har Altinget därför bjudit in Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry. Organisationen är en ideell förening som arbetar för en ökad kvalitet i det digitala ekosystem till gagn för utbildningsväsendet utveckling. 

Stockholm, fredagen den 7 oktober 2022, Kl.09.30-12.30

 

 

 

Läromedelsutredningen- böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap

Gustav Fridolin, utredare för läromedelsutredningen, folkskolelärare och tidigare utbildningsminister

I augusti 2021 lämnades den omtalade Läromedelsutredningen in för slutbetänkande. Den lyfter bland annat att elevers tillgång till läromedel ska säkras i skollagen och att en läromedelsnämnd bör inrättas vid Skolverket för att säkra läromedel av god kvalitet. Utredningen lyfter även forskning kring vikten av analoga läromedel vid inlärning av sakprosa och att den fysiska läroboken ska stärkas. Det har väckt starka reaktioner, speciellt hos forskare inom digitala läromedel, som menar att digitala läromedel är ett bra komplement och en viktig del i elevernas framtida digitala kompetensunderlag. Hur ser balansgången ut mellan digitala och analoga läromedel egentligen? Och kan fokuset på analoga läromedel göra att svenska elever halkar efter i sin digitala kompetens?

Under dagens träff gästas vi av Gustav Fridolin, folkskollärare och offentlig utredare för Läromedelsutredningen. Han berättar om slutsatserna av utredningen och hans tankar kring debatten kring digitala läromedels betydelse. Under samma träff kommer även Sylvana Sofkova Hashemi, professor i digitalt lärande på Halmstads högskola. Hon kommer berätta om varför hon tycker att digitala läromedel är viktiga för elevernas kunskapsutveckling. 

Stockholm, onsdagen den 30 november 2022, kl.09.30-12.30 

 

 

 

Med förbehåll för förändringar.  

Nätverket är förenat med en kostnad, se pris och villkor här 

 

 

 

Vill du veta mer? Kontakta Sofie Himmelstrand på sohi@altinget.se eller via telefon på 0720925621

  

 

Coronaförbehåll vid nätverksmöten 

Mot bakgrund av covid-19 är det viktigt att alla känner sig trygga vid deltagande på våra nätverksmöten. Vi vidtar därför nödvändiga åtgärder och följer rekommendationerna från myndigheterna. Från och med oktober 2021 träffas vi fysiskt igen med möjlighet till digital närvaro om så önskas. 

Information från Folkhälsomyndigheten finns tillgänglig här.

 

 

 

Om Altinget 
Altinget är ett prisbelönt, privatägt och partipolitiskt oberoende nyhetsmedium som grundades i Danmark år 2000 och har funnits i Sverige sedan 2014. Som en följd av ökad efterfrågan från våra läsare har vi sedan två år tillbaka utökat vår onlineplattform med fysiska nätverk, som sammanför medlemmar i nätverksgrupper med fokus på olika sakpolitiska frågor. Man möts i ett förtroligt forum om aktuella, centrala politiska frågor under ledning av en väl insatt samtalsledare. 

 

Vill du ha mer information?

Vi kontaktar dig gärna för att berätta mer.

Isabella Järnstad

Ansvarig för kurser och nätverk

Jag kontaktar dig på vardagar mellan kl. 9-16

Coronaförbehåll vid nätverksmöten 

Mot bakgrund av covid-19 är det viktigt att alla känner sig trygga vid deltagande på våra nätverksmöten. Vi vidtar därför nödvändiga åtgärder och följer rekommendationerna från myndigheterna. Från och med oktober 2021 träffas vi fysiskt igen med möjlighet till digital närvaro om så önskas. 

Information från Folkhälsomyndigheten finns tillgänglig här. 

 

Om Altinget 

Altinget är ett prisbelönt, privatägt och partipolitiskt oberoende nyhetsmedium som grundades i Danmark år 2000 och har funnits i Sverige sedan 2014. Som en följd av ökad efterfrågan från våra läsare har vi sedan två år tillbaka utökat vår onlineplattform med fysiska nätverk, som sammanför medlemmar i nätverksgrupper med fokus på olika sakpolitiska frågor. Man möts i ett förtroligt forum om aktuella, centrala politiska frågor under ledning av en väl insatt samtalsledare.

Våra nätverk