Unionen: Civilsamhället behöver vara öppet för kompetensutveckling

Civilsamhället konkurrerar dessutom om kompetensen med kommersiella privata aktörer. För att branschen ska kunna vara konkurrenskraftig som arbetsgivare måste vissa delar professionaliseras. Annars kommer kompetensen lockas till andra branscher.

Unionen har 20 000 medlemmar i civilsamhället. 2016 släppte vi rapporten ”Anställd i civilsamhället – ett kall eller vanligt kneg” som var den första undersökningen i sitt slag som belyser villkoren för anställda i civilsamhället.

Nu är det är dags att ta ytterligare steg för att branschen ska blomstra.

• Anställdas expertis och spetskompetens är en möjlighet för civilsamhället

Historiskt sett har huvudfokus varit på frivilligarbetare och volontärers bidrag och betydelse för civilsamhället. Ibland hörs kritik mot att civilsamhället får fler och fler anställda.

Att organisationer har anställda som är experter och kommer från andra delar av den privata sektorn kan upplevas som ett hot mot civilsamhällets struktur och roll som demokratibärare. Oro för tjänstemannastyre kan givetvis, i vissa fall, vara befogad.

Men vi i Unionen tycker att möjligheten att anställa, till schysta villkor, och att kunna knyta experter med spetskompetens till sin verksamhet, med rätt styrning, är en tillgång och inte ett hot mot civilsamhällets grundstenar.

• Civilsamhället måste vara självständigt. Långsiktig finansiering bidrar till det

Finansiering av civilsamhället sker via offentliga medel från stat, kommun och landsting. Vi kan dock se en koppling mellan finansieringskällornas struktur och de lägre lönerna som utmärker civilsamhället från andra branscher.

De offentliga medel som för många organisationer är den viktigaste inkomstkällan är nämligen ofta öronmärkta till vissa projekt. Rollen som arbetsgivare försvåras, dels av öronmärkta bidrag, och dels av brist på kontinuitet i finansieringen.

Det här medför att personalpolitiken inom branschen blir kortsiktig och att anställningsvillkoren blir sämre, exempelvis i form av många tidsbegränsade anställningar och deltidstjänster. Långsiktig finansiering skulle motverka de här problemen.

• En professionalisering av civilsamhället som arbetsplats

För att fler organisationer ska kunna bedriva och utveckla sin verksamhet behövs en professionalisering av civilsamhället som arbetsplatser. De offentliga medel som delas ut behöver ses över så att organisationer kan få medel även till att höja arbetsgivarnas kompetens i arbetsrätt, arbetsmiljö, ledarskapsutveckling och kompetensutveckling för de anställda.

Innan civilsamhället kan blomstra behövs följande åtgärder.

1. Regeringen och andra offentliga instanser ska aktivt verka för att få ett stopp på projektifieringsproblematiken, till exempel att öronmärkta medel endast beviljas för ett eller fåtal år i taget.
2. Staten bör tillsätta en utredning om hur statligt stöd kan bidra till långsiktighet och kontinuitet inom civilsamhället.
3. I bidragsansökningar ska organisationer kunna lägga anställdas löner på marknadsmässig nivå.
4. Kostnader för administration ska vara en naturlig och rimlig del av all finansiering. Civilsamhällets ideella organisationer är viktiga för samhället och demokratin. Likaså är civilsamhället en viktig arbetsgivare på arbetsmarknaden. Nu måste branschen ges rätt förutsättningar.