Sluta straffa svenska företag med onödigt hårda skatteregler

I en tid av höjda räntor och fortsatt ekonomisk osäkerhet står Sveriges små och medelstora företag inför stora utmaningar. Det vore självskadebeteende att inte omvärdera en begränsad förenklingsregel i implementeringen av EU:s räntedirektiv.

Oförståelig skattepolitik

Det är dags för Sverige att höja gränsen för förenklingsregeln från fem miljoner till EU:s maxgräns på 30 miljoner kronor. Det är i linje med våra europeiska grannländer och skulle skydda vår ekonomiska ryggrad. Nuvarande regelverk för ränteavdrag begränsar företagens möjlighet att dra av räntekostnader. Att sätta förenklingsregelns fribelopp till fem miljoner kronor var redan vid införandet ett feltänk av Socialdemokraterna. I dagens ränteläge framstår denna självpåtagna lägre gräns som än mer oförståelig.

Förenklingsregelns gräns, som främst avser att skydda mindre företag från byråkrati, kan användas av ett betydligt färre antal företag med dagens ränteläge. När räntorna stiger, finner sig allt fler företag tvingade att använda den mycket komplicerade EBITDA-regeln. Det medför stora administrativa kostnader, särskilt i bolagskoncerner med flera bolag.

Jämfört med våra europeiska grannar, som generellt använder sig av EU-direktivets maxgräns på tre miljoner euro (cirka 33 miljoner kronor) för sina förenklingsregler, är Sveriges nuvarande tak på fem miljoner kronor otillräckligt. Detta ställer svenska företag, särskilt de i kapitalintensiva sektorer, i en ofördelaktig position.

Bygg- och fastighetssektorn är tydliga exempel på branscher som är kapitalintensiva och där höjda räntekostnader slår mycket hårt. Att skattereglerna är onödigt och oskäligt restriktiva ger alltså en dubbel effekt för dessa små och medelstora bolag. Det gäller särskilt alla bygg-och fastighetsbolag som sett sina räntor tredubblas.

Små och medelstora bolag drabbas

Det finns en stark ekonomisk motivation för att höja förenklingsregeln.

För det första skulle det minska den administrativa bördan för företag som har ett negativt räntenetto under 30 miljoner kronor. De skulle slippa den nuvarande komplicerade processen med att begränsa sin avdragsrätt, vilket sparar tid och resurser.

För det andra skulle en höjning av taket till 30 miljoner kronor bidra till en ökad konkurrenskraft. Företagen skulle kunna fokusera mer på sin kärnverksamhet i stället för att navigera komplexa skatteregler. Detta skulle inte bara stärka den inhemska marknaden, utan också locka till sig utländska investeringar, och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt.

Varför ska svenska bolag straffas särskilt hårt?

För det tredje skulle det minska skattebördan på många av de bolag som drabbats hårdast av räntehöjningarna. Små och medelstora bolag är den svenska arbetsmarknadens motor. Där skapas fyra av fem nya jobb. Med tanke på de senaste varslen inom byggbranschen, och den nästan helt avstannande byggtakten, är det här en av reformerna som kan bidra till återhämtning.

Ett högre tak skulle även harmonisera Sveriges lagstiftning med andra EU-länder, så som Finland, vilket är viktigt för företag som är verksamma över landsgränserna. Varför ska svenska bolag straffas särskilt hårt?

Förenkla för företagen

Att höja förenklingsregeln för ränteavdrag är en snabb och relativt enkel reform för att stärka Sveriges ekonomiska position. Det handlar inte bara om att hjälpa företag att överleva de rådande ekonomiska stormarna, utan om att skapa en stabil grund för framtida konkurrenskraft, tillväxt och innovation. Med denna förändring kan vi säkerställa att svenska företag inte bara håller jämna steg med sina europeiska motsvarigheter, utan även går i bräschen för ekonomisk framgång och stabilitet.

Till Moderaternas partistämma 2023 skrev jag en motion om att utreda en höjning av förenklingsregeln, och den besvarades glädjande av partistyrelsen samt partistämman med motiveringen: ”Den moderatledda regeringen arbetar för att göra Sveriges företagsklimat bättre, och partistyrelsen instämmer i fördelarna med en höjning av taket i förenklingsregeln. Det behöver dock vidare utredas var det nya gränsvärdet bör ligga och vilka övergripande effekter en sådan höjning skulle få innan ett beslut kan fattas.”

EU-direktivets maxtak är det självklara valet. Men även en mindre höjning till 10 eller 15 miljoner kommer att göra skillnad för många bolag. Det är hög tid att börja se över förenklingsregeln.