Debatt

SKR, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket: Slopa höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare

Regering och riksdag behöver fatta beslut som ger arbetsgivarna ökade möjligheter att trygga kompetensförsörjningen i näringslivet, välfärden och de statliga myndigheterna. Börja med att införa etableringsjobben och slopa det höjda försörjningskravet på arbetskraftsinvandrare. Det skriver företrädare för Svenskt Näringsliv, SKR och Arbetsgivarverket.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Mattias Dahl
Caroline Olsson
Anna Falck
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svenska företag, kommuner, regioner och statliga myndigheter är arbetsgivare för drygt 5,2 miljoner medarbetare. Inom snart sagt varje bransch, vid varje möte med medlemmar inom våra organisationer, kommer frågan om kompetensutmaningen och arbetskraftsbristen upp, oftast först på agendan. Konkurrensen om arbetskraften är stenhård på hela arbetsmarknaden.

Befolkningsökningen i åldern 20–64 år förväntas på tio års sikt vara relativt svag. Utan förändringar i beteenden och incitament prognostiseras sysselsättningsökningen stanna vid 144 000 personer. Under samma period ökar personalbehovet enligt våra beräkningar med 175 000 personer i näringslivet, med 75 000 i kommunerna och regionerna och med 15 000 inom staten. Kompetensutmaningen går inte att lösa enbart genom att rekrytera fler, arbetskraften räcker helt enkelt inte till.

Vad kan vi då göra i Sverige? Står vi inför en omöjlig ekvation? Nej, såklart inte. En självklar utgångspunkt är vad företag, myndigheter, kommuner och regioner kan göra själva, men också vad riksdag och regering måste göra. Det handlar om att förändra regelverk och utbildningssystem för att öppna fler dörrar till arbetsmarknaden och att skapa incitament för ett i olika avseenden längre arbetsliv.

Vi behöver arbeta mer och längre

Om fler arbetar mer kan vi gemensamt bättre möta stora samhällsbehov. Ett exempel är SKR:s personalprognos som visar att behovet av att anställa kan minska med en fjärdedel – nästan 100 000 anställda – om deltidsarbetande arbetar 31 i stället för 28 timmar i veckan och genomsnittsåldern för pensionsavgångar ökar till 66 år.

 Fler självförsörjande personer i arbetsför ålder ökar utrymmet för reformer som stärker välfärden

Heltid ska vara norm på arbetsmarknaden. Det behövs incitament, som stärkt arbetsmiljö och ökad jämställdhet, för att fler – framför allt kvinnor – ska vilja gå från deltid till heltid. Fler behöver komma in på arbetsmarknaden tidigare och genomströmningen i den eftergymnasiala utbildningen behöver öka. Förutsättningarna för ett längre arbetsliv behöver också fortsätta att förbättras så att fler personer kan och vill arbeta längre upp i åren.

Vi behöver bli fler som arbetar

Samtidigt med kompetensbristen har Sverige paradoxalt nog både en hög sysselsättningsgrad och en hög arbetslöshet, högre än i de flesta andra EU-länder. Den senaste arbetskraftsundersökningen visar att drygt 200 000 personer är inskrivna som arbetslösa sedan mer än sex månader. Det är väsentligt att fler av dem etablerar sig på arbetsmarknaden. Fler självförsörjande personer i arbetsför ålder ökar utrymmet för reformer som stärker välfärden och det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft.

Etableringsjobben är ursprungligen ett förslag som togs fram av parterna inom privat sektor för att skapa en ny typ av anställningar, reglerade i kollektivavtal. De är tänkta att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. De bör genomföras snarast. Liknande satsningar behöver kunna användas på hela arbetsmarknaden.

Arbetskraftsinvandringen är central för kompetensförsörjningen. Sverige är ett litet, exportberoende land och vi konkurrerar globalt både om marknader och arbetskraft. Möjligheten att locka arbetskraft till vårt land får inte begränsas utan hänsyn till konsekvenserna för kompetensförsörjningen, en risk som är uppenbar med förslaget om höjt försörjningskrav.

Vi behöver se till att de som arbetar har rätt kompetens

Kompetensförsörjningen kan förbättras genom att fler klarar grundskolan, STEM-kunskaperna (Science, Technology, Engineering and Mathematics) får större plats i grundskolan och genom att gymnasial utbildning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Satsningarna på yrkeshögskolan måste fortsätta och styrning av och resurstilldelning till universitet och högskolor i högre grad utgå från arbetsmarknadens behov.

Med det nya omställningsstödet blir livslångt lärande en naturlig del av arbetslivet. För att reformen ska få fullt genomslag och arbetslivets behov tillgodoses, behöver utbudet av utbildningar bättre svara mot efterfrågan i våra verksamheter.

 Vi som samhälle äger problemet. Ingen annan kan lösa det åt oss. 

Vi behöver arbeta smartare

Den gröna omställningen förutsätter digitalisering. När produktionen blir mer automatiserad, avancerad och med ett ökat tjänsteinnehåll så ökar behovet av medarbetare med relevant och mer kvalificerad utbildning. När smarta system tar över rutinmässiga arbetsuppgifter i våra verksamheter blir komplex problemlösning, ledarskap och kreativitet allt viktigare kompetenser.

Välfärdens organisationer och innehåll behöver än mer bejaka tekniska innovationer för att säkra kvalitet och effektivitet. Det kan handla om läkemedelsrobotar, större möjligheter till fjärrundervisning för elever och vuxenstuderande och nattlarm för äldres trygghet.

De privata och offentliga arbetsgivarnas möjligheter att hitta medarbetare med rätt kompetens är avgörande för det svenska näringslivets konkurrenskraft, för den svenska välfärdens kvalitet och för en rättssäker och effektiv statsförvaltning.

Ingen annan kan lösa problemet

Kompetensbristen är omfattande och rör oss alla. Sverige ska fortsätta vara ett av världens bästa länder att leva i. Men det är vi som bor och verkar här som måste se till att det blir så. Vi som samhälle äger problemet. Ingen annan kan lösa det åt oss. Det behövs såväl bred som långsiktig kraftsamling om vi ska lyckas möta kompetensutmaningen och säkra kompetensförsörjningen.

Vi tar gärna vårt ansvar, men i ett exceptionellt läge krävs nya initiativ av ansvariga politiker. Regering och riksdag behöver fatta beslut som ger arbetsgivarna ökade möjligheter att trygga kompetensförsörjningen i näringslivet, välfärden och de statliga myndigheterna. Börja med att införa etableringsjobben och slopa det höjda försörjningskravet på arbetskraftsinvandrare.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024