Regeringens politik för arbetskraftsinvandring är skadlig, Malmer Stenergard

Regeringens beslut om höjt försörjningskrav för utländsk arbetskraft från tredje land och planerna på ett framtida lönegolv sätter käppar i hjulet för de gröna näringarna. I dag har Gröna arbetsgivare släppt en rapport som visar att regeringens försök att begränsa utländsk arbetskraft kommer att ge våra företag högre kostnader än motsvarande system i de jämförda länderna Finland, Danmark och Storbritannien.

Företagares kostnadsbörda ökar

Sverige är känt för sin innovativa och blomstrande gröna sektor. De gröna näringarna, som inkluderar bland annat lant- och skogsbruk, är en viktig del av svensk samhällsekonomi och vår självförsörjning. Samtidigt som regeringen vill stärka Sveriges självförsörjning genom ambitionen med livsmedelsstrategin 2.0 skapar politiken kring utländsk arbetskraft nu stora hinder.

Det höjda försörjningskravet på för närvarande 27 360 kronor per månad träder i kraft den 1 november och kommer att innebära att upp till 80 procent av de anställda inom viktiga yrkesgrupper hos de gröna näringarna ligger under kravet. Om den pågående utredningen om ett än högre lönegolv blir verklighet, kommer kostnadsbördan öka ytterligare för företagen.

Regeringen menar att detta är en del i ambitionen att se till att sysselsätta svenska medborgare som i dag står utanför arbetsmarknaden, ofta med hänvisning till att det är ”enkla jobb”. Vi vänder oss mot den beskrivningen. Jobb inom de gröna näringarna kräver oftast specifika kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för företagens verksamheter.

Inhemsk arbetskraft saknas

Gröna arbetsgivare är förstås positiva till att personer boende i Sverige söker sig till våra näringar, vi har till och med särskilda projekt som Jobba Grönt för att locka unga personer till våra branscher. Men vi kan också konstatera att det inte går att hitta tillräckligt med inhemsk arbetskraft som vill och kan arbeta i våra branscher. Företagen är tvingade att söka sig utanför landets gränser för att rekrytera de kompetenser som behövs i verksamheten.

Det höjda försörjningskravet och det förmodade lönegolvet är även ett politiskt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen som innebär att företag kommer att behöva betala löner långt över de kollektivavtalade nivåerna för att fortsatt kunna rekrytera nyckelkompetenser till sina verksamheter.

Om den pågående utredningen om ett än högre lönegolv blir verklighet, kommer kostnadsbördan öka ytterligare för företagen.

Det är märkligt att regeringen inte verkar dra lärdomar från länder med liknande system. Rapporten som Gröna arbetsgivare har tagit fram visar att försörjningskrav och lönegolv inte är någon universallösning för ökad sysselsättning hos landets arbetslösa. Danmark, Finland och Storbritannien har varit tvungna att införa en rad undantag och speciallösningar för att företagens kompetensförsörjning ska kunna säkras. Detta har även fått konsekvenser med en mer oförutsägbar och komplicerad administration. Rapporten visar också tydligt att de gröna näringarna i Sverige kommer att drabbas av relativt sett högre kostnader för utländsk arbetskraft än vad som skett i de undersökta länderna.

Lönegolv kommer bli dyrt

Regeringen flaggar redan nu för undantag som ska försöka mildra hur det kommande förslaget om lönegolv skulle slå mot olika företag och branscher. Undantag är en nödlösning som också innebär ökad byråkrati, att det blir svårare för företagen att få en överblick och en osäkrare planeringshorisont. När fler negativa konsekvenser blir uppenbara kommer ytterligare undantag krävas, med ökad komplexitet som följd. Rapporten visar att i vissa fall, till exempel i Finland, så har myndigheter till och med valt att inte följa reglerna för att de inte är ändamålsenliga.

Att Sverige tycks gå i en riktning mot ett system med ett politiskt satt lönegolv för arbetskraftsinvandring som är kostsammare för företagen än i jämförbara länder är ur ett företagsperspektiv helt obegripligt. Särskilt om vi inte tar lärdom av deras erfarenheter kring att ha tvingats införa olika undantag och specialregler.

Lita på svenska modellen

I stället för att göra politiska ingrepp och införa ett system som försvårar kompetensförsörjning och försämrar konkurrenskraften bör regeringen vila tryggt i att den svenska arbetsmarknadsmodellen skapar rättvisa villkor och löner, som gäller oavsett om du är svensk medborgare eller arbetskraftsinvandrare. Och om man inte kan hålla sina fingrar borta så bör regeringen åtminstone ta lärdomar från andra länder.

Än är det inte för sent att göra rätt!