Debatt

Nya regler för arbetskraftsinvandring kommer inte stoppa skuggsamhället

Att konstruera system som hindrar exploatering av arbetskraft från tredjeland och utstationerade arbetstagare från EU är en grannlaga uppgift som återstår att ro i hamn. Det skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin, forskare i arbetsrätt vid Lunds respektive Stockholms universitet.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) tar emot en utredning om arbetskraftsinvandring.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) tar emot en utredning om arbetskraftsinvandring.Foto: Fredrik Surell/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Regeringens reform för att minska antalet arbetskraftsinvandrare kan komma att öka antalet migrantarbetare i Sverige genom utstationering inom EU. Det finns inga lönenivåer för utstationering, utan parterna bestämmer villkoren. Det är svårt för svenska fackföreningar att säkerställa att utstationerade arbetstagare faktiskt får ut de avtalade villkoren. Ambitionen att minska skuggsamhället riskerar alltså att inte förverkligas.

Höjt golv för arbetskraftsinvandring

Knappt hade vi lärt oss att 80 procent av den svenska medianlönen skulle vara det nya golvet för arbetskraftsinvandring när det höjdes på nytt. I SOU 2024:15 föreslås att bara den som tjänar medianlön, 34 200 kronor eller mer, ska få komma till Sverige. Det är en avsevärd höjning från 13 000 kronor som gällde fram till i höstas.

Arbetskraftsmigration från länder utanför EU/EES är endast ett av många sätt för arbetskraft att röra sig över gränserna. I och med EU-inträdet blev EU:s fyra friheter gällande också för Sveriges räkning. Det innebär att personer från samtliga medlemsländer kan söka sig till Sverige för att arbeta.

Det är svårt för svenska fackföreningar att säkerställa att utstationerade arbetstagare faktiskt får ut de avtalade villkoren. 

Världsbanken har beräknat storleken på arbetskraften i EU till ungefär 220 miljoner. De är undantagna från krav på arbetstillstånd och har mer eller mindre fritt tillträde till den svenska arbetsmarknaden på samma sätt som svenska medborgare. För EU-medborgare finns inget lagstadgat krav om minsta lön för att få komma till Sverige.

Det finns anledning att göra skillnad mellan olika grupper som utnyttjar den fria rörligheten. För det första har arbetstagare rätt till fri rörlighet. Personer från ett annat EU-land kan ta anställning i Sverige hos en svensk arbetsgivare, vilket innebär att anställningen omfattas av svensk arbetsrätt och ibland även kollektivavtal. För det andra kan tjänster tillhandahållas över gränser, det vill säga de utförs här av personal som är anställd i någon annan medlemsstat. Denna form av arbetskraftsmigration benämns utstationering av arbetstagare. Vilka villkor som ska gälla för utstationerade arbetstagare är kontroversiellt och omdiskuterat.

Billig arbetskraft kommer inte försvinna

Regeringen vill nu minska antalet arbetskraftsinvandrare och ändra sammansättningen på gruppen genom en höjning av kravet om lägstalön. Då kommer arbetsgivare som letar billig arbetskraft sannolikt att vända sig till utstationeringssystemet för att hitta den. Av statistik från Arbetsmiljöverket framgår att antalet utstationeringar till Sverige har ökat. Genomförs omläggningen av systemet för arbetskraftsinvandring bör vi alla förbereda oss på att antalet utstationerade till Sverige kommer att öka.

Den svenska lagstiftaren äger, än så länge, reglerna om arbetskraftsmigration från tredjeland och kan avgöra hur många som får komma hit inom ramen för systemet. Men den fria rörligheten för arbetstagare och tjänster inom EU är en av unionens mest grundläggande aspekter och går inte att förändra enbart genom svensk lag.

Förändringar i reglerna om arbetstillstånd hindrar inte att arbetskraft från att röra sig över gränser, utan styr endast migranterna från ett system till ett annat. Regelverket om utstationering är komplext, men bygger till sin kärna på samma princip som för resten av arbetsmarknaden: Lönenivåerna bestäms i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare och fackföreningarna ansvar för att arbetstagarna i praktiken får ut dessa löner. Priset på arbete avgörs av arbetsmarknadens parter utan statlig inblandning.

Stoppa exploateringen

Alltför många arbetar under oacceptabla villkor i Sverige – det vittnar inte minst de många dödsolyckorna om. Att konstruera system som hindrar exploatering av arbetskraft från tredjeland och utstationerade arbetstagare från EU är en grannlaga uppgift som återstår att ro i hamn. Det borde vara en prioriterad fråga för svensk politik och partssystem oavsett om antalet arbetskraftsmigranter från tredjeland minskar och antalet utstationeringar ökar.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024