LRF: Skogens artskydd kommer att kosta Sverige 10 miljarder kronor per år

LRF:s rapport Artskyddet och skogen visar att två miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk – enbart till följd av fem bedömda arter. Det är en yta lika stor som Stockholm, Uppsala och Södermanlands läns tillsammans.

Vem betalar för artskyddet?

Den årliga kostnaden för att ersätta skogsägarna vid en sådan tillämpning skulle vara cirka 10 miljarder kronor per år. Det är en stor summa som inte tar med kostnaden av minskat skogsbruk. Minskad avverkning av skog med 10 procent innebär en skatteförlust på 2,95 miljarder kronor, eller 4 857 poliser. Även över 11 000 arbetstillfällen i landsbygden riskerar att gå förlorade. Frågan är vem som ska betala?

I rapporten lyfter vi flera konkreta exempel på hur problematiken kring artskyddsförordningen kan lösas, som kan användas av regeringens utlovade utredning om artskyddsförordningen. Exempelvis skulle nya skyddsformer behöva utvecklas för att bättre tillgodose de behov som artskyddsbestämmelserna ger upphov till. Sådana skyddsformer bör vara tidsbegränsade och regleringen bör begränsas till det som krävs för den aktuella artens behov. Sverige behöver även en ersättningsrätt som gör att skogsägare inte missgynnas ekonomiskt av att ha fridlysta arter på sin mark.

Ineffektiv naturvård

Att skydda individer av arter eller individernas miljöer, art för art där de finns just nu, är inte effektiv naturvård. I Sverige har vi skyddat arter betydligt effektivare genom formellt skydd, frivilliga avsättningar, generell hänsyn och att lågproduktiv skog undantas från skogsbruk. Sammantaget är 27 procent av skogen undantagen från skogsbruk genom dessa arbetssätt. Det har bidragit till många positiva trender för de miljöer och strukturer som är viktiga för arterna. Bland annat får vi mer gammal skog, död ved, grova lövträd och lövträdsdominerad skog. Vi ser huvudsakligen också positiva trender bland skogens fåglar.

Minskad avverkning av skog med 10 procent innebär en skatteförlust på 2,95 miljarder kronor, eller 4 857 poliser.

Återkommande möter vi konkret exempel på artskyddets konsekvenser för familjeskogsbruket. Efter 42 års hårt arbete var det dags för ett par att lämna över mjölkgården till en av sina tre döttrar. Generationsskiftet skulle säkras genom att avverka skog. Då blev det tvärstopp. Ringhack av äldre modell från tretåig hackspett fanns i skogen och hade noterats i Artportalen – men ingen har sett någon hackspett. Det är ett exempel av flera på en lång lista.

Ersätt skogsägarna

Samtidigt saknar artskyddet stöd hos svenska folket. Det visar en färsk opinionsundersökning från Verian. Vi familjeskogsägare har nästan tre fjärdedelar (72 procent) av svenska folkets stöd angående att statens resurser bör läggas på de områden som har högst naturvärden. Samma sak gäller att staten bör ersätta skogsägare som inte får avverka sin skog till följd av höga naturvärden. Här står hela 74 procent på familjeskogsägarens sida.

I dag väntar Sveriges 300 000 skogsägare otåligt både på ersättning till skogsägare och att regeringens utlovade utredning om artskyddsförordningen kommer igång.

Vi är familjeskogsägare som har förvaltat och tagit ansvar för skogen i generationer. Skogarna förser Sverige med fossilfri energi, fossilfria trädprodukter, rekreation, biologisk mångfald och mycket mer. Vi ser dagligen behovet av en artskyddsförordning som är mer träffsäker för samhället och rättssäker för Sveriges skogsägare, samtidigt som den biologiska mångfalden kan utvecklas.