Krismöten på myndigheterna efter budgetbeskedet

I regeringens och Sverigedemokraternas budget aviseras en generell besparing på statsförvaltningen. Pengarna ska finansiera nya reformer och leda till effektivisering, hoppas Svantesson, men det är upp till landets generaldirektörer att avgöra hur besparingen ska se ut.

– Jag litar på gd:ars goda omdöme att göra det som är bäst i de olika myndigheterna. Men jag tycker att det är rimligt, även om jag vet att det kommer att vara tufft för många, att vi också effektiviserar i statens förvaltning, inte bara i kommuner och regioner, säger finansministern till Altinget.

Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal.

Britta Lejon
Ordförande, Fackförbundet ST

Neddragningen är på 1 procent för de flesta av myndigheterna. Polisen och försvaret klarar sig däremot undan besparingskraven, för universiteten och högskolorna handlar det om 0,5 procents avdrag på anslagen.

Fackförbundet ST varnade redan i våras för att myndigheterna är på bristningsgränsen. Trots det anser Elisabeth Svantesson att besparingen är nödvändig.

Du ser ingen risk att det kan leda till längre handläggningstider på vissa myndigheter som redan i dag har svårt att hinna med?

– Man måste naturligtvis också göra omprioriteringar och prioriteringar. Sen får varje myndighet ha samtal och en diskussion med berört departement om hur man ska lösa frågan. Men 1 procent, det kan vara mycket definitivt, men det är också hanterbart i väldigt många fall, säger Svantesson.

Krismöten

Men att nedskärningen kommer att gå obemärkt förbi tror inte facket.

– Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal. Deras bedömning är att det här är väldigt svårt att ta hand om. Det är för tidigt att exakt veta konsekvenserna men det kommer att leda till sämre förutsättningar för staten att göra sitt jobb. Det är helt klart, säger Britta Lejon, ordförande för Fackförbundet ST, till Altinget. 

Hon vill inte gå in närmare på vilka myndigheter som skulle ha hållit krismöten, men enligt Lejon blir det nu en dubbelbesparing på landets myndigheter som redan hanterar effektiviseringskrav i form av det så kallade produktivitetsavdraget. 

Myndigheter har redan tvingats säga upp personal och enligt Lejon har stressen och arbetsbördan ökat i statsförvaltningen. Även medborgarna kommer märka av neddragningen, tror Britta Lejon.

– Medborgarna har redan i dag synpunkter på att det tar för lång tid att få beslut från till exempel Försäkringskassan eller från Lantmäteriet. Det här kommer att leda till ännu större problem för förvaltningen att leverera på sitt kärnuppdrag, säger hon.

Ris och ros från oppositionen

Visst medhåll i sin besparingsiver får regeringen och SD dock från Centerpartiet.

– När man lovat allt till alla finns i den här typen av budgetar till slut bara den här lilla slaskposten kvar, att strypa myndigheterna. Och det är bra, säger Martin Ådahl (C) till Altinget och fortsätter:

– Vi i Centerpartiet vill att myndigheterna ska vara billigare. De behöver inte alla ligga i Stockholms centrum och behöver inte vara så dyra som de är.

Vänsterpartiet har motsatt uppfattning.

– Vi vet redan att många myndigheter har en svår situation och det märker vi också i deras service gentemot medborgarna på många håll. Det är längre handläggningstider än vad som skulle behövas och vi har ju varit kritiska under lång tid mot att man har den här idén om en slags generell effektivisering som bara ska fortgå. Med privata tjänstesektorn som benchmark, fastän det är helt olika villkor, säger Ali Esbati (V) till Altinget.

Det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, säger varken bu eller bä till nedskärningen.

– Vi måste gå igenom det. Vi har just sett utspelet och tabellerna så vi får se om det får orimliga konsekvenser på någon myndighet som hanterar viktiga saker, säger Mikael Damberg (S) till Altinget.

Altinget har sökt Erik Slottner (KD) som är ansvarig minister. Han har avböjt intervju.