Debatt

Kriminella tränger bort företagande och investeringar

Otrygghet och kriminalitet hämmar svensk ekonomi på fler sätt än man kan föreställa sig. Det menar Joachim Källsholm, ordförande Säkerhetsföretagen, Richard Orgård, förbundsdirektör Säkerhetsföretagen, och Nima Sanandaji, utredare

Politiken måste förstå kriminalitetens prislapp, menar debattörerna.
Politiken måste förstå kriminalitetens prislapp, menar debattörerna.
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den samhällsekonomiska kostnaden av kriminalitet är mer omfattande än vad som är allmänt känt. Om Sverige fram tills 2030 utvecklas mot ökad trygghet, snarare än minskad trygghet, bedömer vi att utländska direktinvesteringar kommer att vara i storleksordningen hundra miljarder kronor högre årligen. Uppemot hälften av de många konkurserna i Sverige kan vara kopplade till bedrägeri. Det vill säga, förutom den statiska kostnaden för kriminalitet, finns en dynamisk kostnad i att jobb och investeringar trängs undan.

Tre potentiella scenarier

Fram tills 2030 kan man tänka sig tre former av utveckling i Sverige. Normalscenariot är att situationen förblir som nu, där en fjärdedel upplever kriminalitet i sin omgivning. Scenariot med minskad trygghet innebär att andelen ökar till en tredjedel, i takt med att gängens kontroll över samhället växer. Det är också möjligt att lyckas med trygghetsarbetet, så att andelen minskar till en femtedel. När väl denna milstolpe är nådd, blir nästa målsättning att andelen ska sjunka till en sjättedel – så att den trygghet som fanns i Sverige år 2010 åter kan uppnås.

Säkerhetsföretagen är tillsammans med Polismyndigheten, rättsväsendet och kommunerna en av de aktörer som till vardags arbetar med att förebygga och bekämpa kriminalitet. Vi menar att branschen kan bidra mera till trygghet, men reformer krävs för att nå dit.

Ett första steg är att sätta upp en konkret målsättning om trygghet, så att utvecklingen av trygghet Sverige kan följas och jämföras med övriga Europa. Nästa steg är att bättre förstå kriminalitetens prislapp.

Svenskt näringsliv och Småföretagarnas riksförbund har båda nått fram till att kriminalitetens prislapp uppgår till minst 100 miljarder kronor för företagen. En ny rapport från Stiftelsen tryggare Sverige bekräftar dessa siffor, och visar att hälften av företagen på årsbasis drabbas av kriminalitet.

Kriminalitet minskar investeringar

Detta är dock den statiska bilden, det finns också dynamiska kostnader, kriminaliteten tränger nämligen även ut företagande och investeringar. Nyligen lyfte Lotta Mauritzon på Polisens nationella bedrägericenter, i en intervju med Tidningen näringslivet, att hälften av konkurserna i Sverige kan vara kopplade till bedrägeri.

Vi vill vidga debatten genom att peka på ytterligare en mekanism genom vilken kriminalitet hämmar ekonomin, nämligen internationella investeringar. Det finns omfattande stöd i internationell forskning för att investerare har en preferens för länder med lägre nivåer av kriminalitet.

Det finns omfattande stöd i internationell forskning för att investerare har en preferens för länder med lägre nivåer av kriminalitet. 

En aktuell studie av Ana Carolina Garriga och Brian J. Phillips jämför nivån av utländska direktinvesteringar i olika regioner av Mexiko. Forskarna undersöker hur kriminalitet, allt annat lika, påverkar nivån av investeringar från omvärlden. Det visar sig att skillnaden mellan den lägsta och högsta nivån av kriminalitet bland landets regioner motsvarar 31 procent mindre internationella investeringar.

Ett försiktigt antagande är att skillnaden mellan ett scenario där Sverige år 2030 har gått mot ökad trygghet jämfört med om Sverige går mot minskad trygghet motsvarar hälften av effekten som observerats mellan olika regioner av Mexiko. Detta försiktiga antagande innebär att scenariot med ökad trygghet, jämfört med minskad trygghet, innebär 104 miljarder kronor ytterligare i utländska direktinvesteringar.

Inte kört än

Ökade mandat till ordningsvakter, inom ramen för den nya ordningsvaktslagen, är en bra början. Bättre anpassade utbildningar, ökad digitalisering i processen för myndighetsgodkännande av personal, och att Polismyndigheten får ett större helhetsansvar för tillsyn av säkerhetsbranschen, är exempel på konstruktiva reformer. Regeringen kan demokratisera trygghetslösningar, genom att hemlarm inkluderas i rot-avdraget och säkerhetstjänster i rut-avdraget.

Läget är inte kört, Sverige kan åter gå mot ökad trygghet. Forskning och erfarenhet ger stöd för att ökad trygghet på regional och nationell nivå är möjlig att uppnå. För att nå dit behövs ökad förståelse av kriminalitetens statiska och dynamiska kostnader, konkreta policymålsättningar och uppföljning av dessa. Det är inte bara mera resurser som krävs, utan också en ökad förståelse av kriminaliteten som socioekonomiskt fenomen och hur det i praktiken kan begränsas.

Nämnda personer

Nima Sanandaji

Utredare, Författare, vd European centre for entrepreneurship and policy reform (ECEPR)
Doktor i polymerteknik (Kungliga tekniska högskolan)

Joachim Källsholm

Senior rådgivare DLL konsult och säkerhet, styrelseledamot Almega

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024