Så sätter vi Sverige i rörelse efter pandemin

Kunskapen om vikten av fysisk aktivitet har ökat markant de senaste åren. Forskning visar att all rörelse räknas – och att även små förbättringar ger stora resultat. Genom rörelse i vardagen kan vi minska risken för psykisk ohälsa, fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Samtidigt har även kunskapen om riskerna med stillasittande blivit allt tydligare. Forskare uppskattar att vart tionde förtida dödsfall i världen skulle kunna förebyggas med ökad fysisk aktivitet.

Kraftsamling krävs

Trots den kunskapen är var tredje svensk fysiskt aktiv på ett pulshöjande sätt mindre än de 150 minuter i veckan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar i nya riktlinjer från 2021. Flera undersökningar visar att vi svenskar – både barn, ungdomar och vuxna – i snitt sitter cirka nio timmar om dagen, det vill säga mer än halva vår vakna tid. Under pandemin har den fysiska aktiviteten minskat ytterligare, samtidigt som stillasittandet ökat – framför allt bland unga i åldrarna 16–29 år.

För att vända utvecklingen krävs en kraftsamling från hela samhället. Som ett led i detta arbete har regeringen gett oss i uppdrag att främja fysisk aktivitet och förebygga fysisk inaktivitet i befolkningen, med målet att bidra till en god och jämlik hälsa.

Fem förslag

När vi lämnar över vår andra delrapport till socialminister Lena Hallengren (S) presenterar vi till att börja med fem förslag:

1. En stärkt struktur med mål och ansvar för arbetet med fysisk aktivitet på och mellan statlig, regional och lokal nivå.
2. Att Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att utveckla en långsiktig struktur för främjande av fysisk aktivitet.
3. En förtydligad skrivelse om daglig rörelse i läroplaner, i enlighet med det förslag Skolverket tidigare lämnat.
4. Förskrivningsrätt för förbättrade och mer likvärdiga utemiljöer för barn vid skolor, fritidshem, förskolor och annan jämförlig verksamhet i enlighet med det förslag Boverket lämnat tidigare.
5. Att Myndigheten för arbetsmiljökunskap får i uppdrag att stärka möjligheterna att implementera kunskap om arbetsmiljö och friskfaktorer i arbetslivet.

Öka den fysiska aktiviteten

Pandemin har gjort det ännu tydligare hur viktigt det är att bygga en struktur som kan motverka stillasittande och öka människors rörelse i vardagen. Vi har nu en unik möjlighet att se till att förverkliga de ambitioner och det arbete som redan gjorts. Men för att lyckas måste vi ge människor förutsättningar att göra det.

Flera undersökningar visar att vi svenskar – både barn, ungdomar och vuxna – i snitt sitter cirka nio timmar om dagen, det vill säga mer än halva vår vakna tid

I det arbetet efterlyser vi en tydligare struktur och ansvarstagande, som inkluderar såväl offentliga som privata aktörer, civilsamhället och akademin. Utan stöd till genomföraren, med en tydlig implementering och samordning, riskerar satsningarna bli ett slag i luften.

Vår vision är ett samhälle där alla vill och kan röra på sig. Genom att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet, särskilt hos de som i dag rör sig minst, kan samhället spara stora pengar, samtidigt som livskvaliteten för individen ökas. All rörelse räknas – varje steg är ett steg mot bättre hälsa.