Westerholm och Starbrink (L): Rätten till tolk – en liberal röd linje

När amatörer eller släktingar tvingas bli tolkar i vården riskeras både medicinsk säkerhet och personlig integritet. Rätten till tolk i vården ska inte inskränkas utan stärkas. Det handlar om en viktig liberal princip – en röd linje, skriver Barbro Westerholm och Anna Starbrink (L).

Placeholder image
”Rätten att förstå och göra sig förstådd i vården måste stärkas – men vissa politiska krafter vill gå åt motsatt håll och inskränka rätten till tolk, genom att låta patienten lösa det på egen hand.” Foto: Isabell Höjman/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

En traumatisk förlossning där man inte förstår vad vårdpersonalen säger. Ett allvarligt samtal med cancerläkaren där man inte vågar fråga vad beskeden egentligen innebär. Kontrollen på vårdcentralen när man blivit till åren, har drabbats av flera sjukdomar, och börjat tappa det språk man lärt sig först i vuxen ålder. De ibland minderåriga barnen som tvingas tolka ibland känsliga medicinska uppgifter åt föräldrar eller andra äldre släktingar.

Vården möter människor i några av livets mest känsliga och utsatta situationer – när det handlar om den egna hälsan. Att patienterna kan ta in all den information som behövs för att förstå sin diagnos och behandling är en central – ibland bokstavligen livsviktig – del av vården.

Tillgången till eller avsaknaden av tolkstöd i vården ska inte vara ett sätt att piska fram bättre svenskkunskaper.

Rätten till tolk är därför en omistlig del av en patientsäker, kvalitativ och effektiv sjukvård. Tyvärr fungerar det inte alltid. Till exempel visar en undersökning från Sveriges Radio att utlandsfödda kvinnor får sämre förlossningsvård än kvinnor födda i Sverige, enligt många av landets barnmorskor. Det kan delvis ha att göra med språkförståelse och tillgång till tolk.

Ska vara solidariskt finansierad

Rätten att förstå och göra sig förstådd i vården måste stärkas – men vissa politiska krafter vill gå åt motsatt håll och inskränka rätten till tolk, genom att låta patienten lösa det på egen hand. Men att kommunicera är en avgörande del av sjukvården, som är och ska vara i huvudsak gemensamt och solidariskt finansierad. Annars riskerar vi en situation där den som ännu inte lärt sig tillräckligt bra svenska blir hjälplös och i värsta fall inte får de insatser som behövs för lindring och bot.

Språket är centralt för människors självständighet. Stärkta kunskaper i svenska språket är viktigt för att öka människors frihet. Men tillgången till eller avsaknaden av tolkstöd i vården ska inte vara ett sätt att piska fram bättre svenskkunskaper.

Förbättra tolktjänsterna

Flickor som utsatts för hedersrelaterat våld eller för könsstympning ska aldrig behöva ta med sig en familjemedlem som tolk. Barn ska aldrig tolka åt en sjuk förälder. Äldre och kanske dementa multisjuka ska inte straffas för att de kanske glömt det andra språk de en gång lärt sig i vuxen ålder. Och ingen ska behöva avstå från en nödvändig behandling eller andra angelägna myndighetskontakter därför att de saknar ekonomisk möjlighet att anlita en tolk.

Samtidigt måste vi förbättra tolktjänsterna. Liberalerna ska vara pådrivande för digitala tjänster som kan vara effektivare med möjlighet till säker översättning, och inte minst bättre möjligheter att värna den enskildes integritet.

En liberal principfråga

Rätten till tolk i vården är en viktig liberal principfråga. Vi vill att den bekräftas av landsmötet i höst. Men redan nu måste vi slå fast att inskränkningar av tolkning i hälso- och sjukvården vore en röd linje som inte får överskridas.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor