"Vården är komplex – ska inte delas upp"

År 2020 är sjuksköterskornas och barnmorskornas år, utsett av WHO. När året började kunde ingen ana på vilket sätt detta verkligen skulle bli sjuksköterskornas år. Sjuksköterskor syns och respekteras i alla media, de arbete vi utför har blivit känt för den breda massan och sjuksköterskeprogrammen har ett ökat söktryck inför höstens terminsstart.

Pandemin påverkar alla

Socialstyrelsen har visat i en gedigen studie att sjuksköterskans kompetens är avgörande för en säker vård. I deras rapport ”Kompetensförsörjning och patientsäkerhet. Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten” (2018) framgår det att brist på kompetens ökar risk för vårdskador, förlänger vårdtid och ger försämrad överlevnad för patienter. Den visar också att vi redan nu har låg bemanning på sjuksköterskor jämfört med våra grannländer.

Sjuksköterskor är en grupp som redan innan pandemin var hårt pressad av nedskärningar, låg bemanning och ofta förbisedda vid vidareutbildning och kompetensutveckling. Sjuksköterskor har hög kompetens och är de som snabbast ser patientens förändring eftersom de är på plats och kan ta till korrekta åtgärder.

Effekterna av pandemin syns inte endast på de sjukdomsdrabbade personer, som både under infektionen och även över lång tid efter infektionen behöver vård och stöd, effekterna syns även på vårdpersonalen. De som arbetar i vården nära dessa patienter: sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter för att nämna några, är alla påverkade av pandemin.

Frångått vanliga arbetet

För den kommande utvecklingen behöver särskild uppmärksamhet ägnas åt arbetsmiljön och samarbetet i teamen.

Ami Hommel och Johanna Ulfvarson
Svensk sjuksköterskeförening

I det akuta skedet behöver alla arbeta utifrån sin kompetens och stödja de andra i teamet för patientens bästa. Konflikter, hierarkier och härskartekniker gör sig inte besvär. Vi står enade inför ett scenario olikt de vi tidigare sett. Det är nu det allra bästa kommer fram hos både individer och grupper. Det är svårt att prata med någon som inte upplevt miljön själv, att då är det av största vikt att finna stöd och vila i sina kollegor.

Men efter det akuta skedet kommer den långsiktiga uppföljningen och rehabiliteringen, och även här gäller det inte endast smittade personer utan i allra högsta grad de som frångått sina vanliga scheman och arbetat längre arbetspass och fler timmar per vecka, men också flyttats från andra avdelningar och enheter under lång tid.

Vikten av vårdteamet

Teamet otroligt viktigt, alla kan göra sin del för de drabbade patienterna. För att kunna genomföra den långsiktiga vården på bästa sätt behövs mötesplatser för avstämning där alla i teamen är med, det behövs rutiner och dokumentation och möjlighet att ta del av goda exempel från andra.

Fast vårdkontakt är av största vikt för trygghet och patientsäkerhet. Regeringen har beslutat att genomföra omställningen till nära vård för att skapa en god, nära och samordnad vård och omsorg som främjar jämlik hälsa. Alla legitimerade professioner i vården har god kompetens inom sin specialitet och att arbeta i team i vården betyder att var och en gör sin sak.

Omvårdnad är det som gör att patienten överlever under och efter tillstånd av ohälsa. Även att patienten med värdighet kan fortsätta leva, förstå sitt tillstånd och känna sig trygg med sin behandling, vård och rehabilitering. Patient och närstående har rätt att förvänta sig vård av hög kvalitet. Detta innebär att de tas om hand på rätt sätt utifrån behov och förutsättningar, som gör att de får möjlighet att samarbeta med dem som har i uppgift att sätta patienten högst och främst, det vill säga vårdteamet.

Hög tid att anställa

För den kommande utvecklingen behöver särskild uppmärksamhet ägnas åt arbetsmiljön och samarbetet i teamen. I den kommunala hälso- och sjukvården finansierar kommunen insatser utförda av bland annat sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, vilka är de vanligast förekommande professionerna. Läkare finansieras av regionerna och rapporterar därför inte in till kommunala hälso- och sjukvårdsregistret. Detta får inte bli ett problem i den fortsatta vården av patienterna och inte heller utgöra hinder för att ge teamet möjligheter till egen debriefing och återhämtning.

Framöver står vi inför stora utmaningar av rehabilitering och stöd, dels till patienterna men lika viktigt till vårdens personal. Svensk sjuksköterskeförening vill flagga för kommande behov av att på alla sätt stödja och stärka kommunernas beredskap att prioritera personalens möjlighet att utföra god vård i den nära vården. Det är hög tid att anställa betydligt fler sjuksköterskor i hemsjukvården och i den nära vården.

Vi föreslår:

• Vård ska inte delas upp. Vården är komplex, det krävs kontinuitet och en helhetssyn på patientens hälsa. Vårda enligt personcentrerad vård och sätt individens behov av vård i centrum i stället för sjukdomen. Personen blir en värdefull och jämbördig partner i vård- och omsorgsteamen.
  
  
• Antalet specialistutbildade sjuksköterskor måste öka kraftigt. I dag är cirka 45 procent av sjuksköterskorna specialistutbildade jämfört med cirka 65 procent år 1995. Andelen sjuksköterskor på särskilda boenden där de mest sjuka bor, med stora och komplexa omvårdnadsbehov, måste öka.