Tillsyn av barnhem får myndighet att gå på knäna

Två gånger per år ska varje boende för barn och unga inspekteras, enligt en ändring i socialtjänstförordningen som började gälla år 2010. Men Inspektionen för vård och omsorg (IVO) håller på att duka under av arbetet med att inspektera boenden som överlag fungerar bra och vill att regeringen stryker kravet på frekvenstillsyn.

I sitt budgetunderlag till regeringen föreslår IVO även att regeringen gör en lagändring om enskildas klagomål mot vården. I de flesta klagomålsfall är det lämpligare att hälso- och sjukvården på egen hand tar hand om klagomålen. Ett bidragande skäl, enligt IVO, är att sjukvården kan ge det många illa behandlade patienter vill ha: en ursäkt.

Ingen tid för riskbaserad tillsyn

Men i båda fallen handlar det om samma problem för IVO, att myndigheten inte hinner med mer angelägen tillsynsarbete, den riskbaserade tillsynen. Under 2014 gick endast drygt en tiondel av resurserna till tillsyn där myndigheten befarar störst risk att patienterna och brukare inte får vård och omsorg som är tillräckligt säker och bra.

Thord Redman, utredare på staben hos generaldirektören, betonar att det inte handlar om att upphöra med inspektioner av boenden för barn och unga, HVB-hem.

Genom att vi inspekterat samtliga HVB och LSS-boenden för barn och ungdomar två gånger per år sedan 2010 har vi god kännedom om vilka verksamheter som fungerar väl och var det finns mer omfattande brister. 

Budgetunderlag 2016-2018, Inspektionen för vård och omsorg

- HVB-tillsynen är en del av den totala tillsynen. Här har vi ju dessutom ett bättre underlag för en behovsanpassad tillsyn, eftersom vi varit ute på varje hem två gånger per år sedan år 2010, säger han till Altinget.

Vad gäller hanteringen av patientklagomål pågår en utredning, som IVO utifrån delbetänkandet (SOU 2015:14) tror är på väg i rätt riktning.

- Vi tror att den största andelen kan tas om hand av hälso- och sjukvården. Det är samma princip här som för HVB-tillsynen, att man ska använda varje kronor på bästa sätt för att främja patientsäkerheten, säger Thord Redman.

IVO vill värna de mest utsatta

Myndigheten anser att den allra mest angelägna uppgiften är tillsyn av vård och omsorg av personer som inte kan försvara sina egna intressen på samma sätt som andra, så som funktionsnedsatta barn och vuxna eller personer med demens.

Inför 2016 är läget så illa att kravet på tillsyn två gånger per år av boenden för barn och ungdomar riskerar att tränga ut i princip all annan tillsyn. Ska myndigheten klara kravet kommer all egeninitierad, riskbaserad tillsyn att upphöra och handläggningstiderna för anmälningar enligt Lex Sarah och klagomål mot socialtjänsten kommer att växa, varnar IVO.

Anledningen är att ökningen av antalet ensamkommande flyktingbarn gjort att antalet boenden som omfattas av tillsynskravet ökat – från 774 år 2010 till 1 113 år 2014 – och därmed växer IVO:s arbetsbörda.

Vill slippa kommunärenden

IVO anser också att lagen om att kommuner ska rapportera ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, till IVO bör ändras. Visserligen har medvetenheten ökat hos kommunerna om problemet, men det har inte lett till någon förbättring, skriver myndigheten. Det som anmälningskravet har skapat är mer administrativt arbete för IVO, som dock anser att straffavgiften ska finnas kvar.