Debatt

SD: Vi kommer driva på för att göra om könslagen

Omröstningen om könstillhörighetslagen lämnade en bitter eftersmak. I valet 2026 hoppas vi att Sverigedemokraterna ges ett än större inflytande över regeringen och då kommer vi att driva att lagen rivs upp, skriver åtta sverigedemokratiska riksdagsledamöter.

Om omröstningen i riksdagen hade varit sluten och partipiskorna inte fått vina hade utfallet av omröstningen om könslagen sannolikt blivit helt annorlunda, menar debattörerna.
Om omröstningen i riksdagen hade varit sluten och partipiskorna inte fått vina hade utfallet av omröstningen om könslagen sannolikt blivit helt annorlunda, menar debattörerna.Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Carina Ståhl Herrstedt
Socialpolitisk talesperson (SD)
Michael Rubbestad
Jämställdhetspolitisk talesperson (SD)
Alexander Christiansson
Kulturpolitisk talesperson (SD)
Mikael Eskilandersson
Civilpolitisk talesperson (SD)
Carita Boulwén
Ansvarig riksdagsledamot socialutskottet (SD)
Leonid Yurkovskiy
Riksdagsledamot socialutskottet (SD)
Mona Olin
Riksdagsledamot socialutskottet (SD)
Eric Westroth
Riksdagsledamot skatteutskottet (SD)

När dammet efter debatten om könstillhörighetslagen har lagt sig, när Aftonbladets Anders Lindberg har fått avreagera sig på X/Twitter och Jonas Gardell har fått gnälla av sig i en kulturkrönika är det dags att reflektera över vad som egentligen har hänt i svensk politik.

Tidöpartiernas väljare skeptiska

Efter en sex timmar lång debatt stod det klart: riksdagen röstade ja till att sänka åldersgränsen till 16 år samt ta bort kravet på diagnos för att få byta juridiskt kön, utan någon som helst vidare utredning. Beroende på vilken mätning så är någonstans runt 70 till 90 procent av Sveriges medborgare missnöjda med beslutet. Särskilt inom Tidöpartiernas väljare där så få som sex procent tyckte förslaget var bra.

Utfallet lämnar en bitter eftersmak. Inom alla partier förutom SD och KD rådde splittring runt om i landet. Om omröstningen i riksdagen varit sluten och partipiskorna inte fått vina hade utfallet sannolikt blivit helt annorlunda.

Altingets gratis nyhetsbrev

I debatten var det tydligt hur pass olika partierna ser på ärendet. För dem som var positiva handlade förslaget enbart om transpersoners rättigheter och den psykiska ohälsan inom just den gruppen. De menade att Sverige var sist i Norden att ändra lagstiftning och att det hela endast berör en utsatt men ändå kraftigt begränsad grupp. Från andra hållet handlade det om transpersoners rättigheter, men även om konsekvenser för flickor, kvinnor och jämställdheten i stort, samt hur systemet kan tänkas missbrukas av såväl kriminella, biologiska män inom kvinnlig idrott, men också om ungdomar som lider av psykisk ohälsa.

Så länge vi inte kan komma överens om vad lagförslaget egentligen handlar om så är det också väldigt svår att komma överens i sak.

Konsultera läkare först

Låt oss vara tydliga med att gruppen transpersoner är en skyddsvärd grupp för alla partier i Sveriges riksdag. Det är därför beklagligt för att inte säga ohederligt när såväl ledarskribenter som kulturkrönikörer och politiker vill få det att framstå som att den som är emot förslaget baseras det på motstånd mot transsexuella eller individer som lider av könsdysfori.

Vi respekterar det demokratiska utfallet även om vi vet att det inte speglar folkviljan.

Egentligen kokar det ner till två ganska tydliga skillnader: från vänsterhåll, samt M och L, vill man förbättra för transpersoner. Punkt. Från SD och KD vill man också förbättra för transpersoner, men inte på bekostnad av flickors och kvinnors rättigheter – eller öppna upp för kriminellt missbruk.

Vänstern tillsammans med Moderaterna och Liberalerna anser att den som vill ska kunna byta juridiskt kön. Punkt. Kosta vad det kosta vill. SD och KD anser att endast den som behöver ska kunna byta juridiskt kön, men att en läkare först ska konstatera att det är rätt åtgärd för just den individen.

Utfallet speglar inte folkviljan

Vi respekterar det demokratiska utfallet även om vi vet att det inte speglar folkviljan. Tidösamarbetet kommer att fortsätta, att få Sverige på rätt köl igen är större än en enskild sakfråga. Men det är självklart att det skapats en kil i samarbetet när M och L väljer att runda såväl samarbetet som regeringen genom att driva förslaget som ett utskottsinitiativ. Vi beklagar såväl tillvägagångssättet som M och L:s ställningstagande i sakfrågan. I valet 2026 hoppas vi att Sverigedemokraterna ges ett än större inflytande över regeringen varpå vi kommer driva frågan om att lagen ska rivas upp, göras om och göras rätt.

Medan man från vänsterhåll driver på förändring genom att springa in i ett mörkt rum med huvudet före, går vi istället in i samma rum med försiktighet. För att skapa samma förändring så tänder vi först lampan, känner oss för, och säkerställer att de beslut vi fattar inte bara gynnar gruppen transpersoner, utan även jämställdheten, ungdomar och samhället i stort. Till skillnad från M och L låser vi även dörren bakom oss för att säkerställa att systemet inte missbrukas av kriminella.

Nämnda personer

Carina Ståhl Herrstedt

Riksdagsledamot (SD)
Gymnasieutbildning

Michael Rubbestad

Riksdagsledamot (SD), förste vice gruppledare, jämställdhetspolitisk talesperson, vice gruppledare
Medieprogrammet (Grafiskt utbildningscenter i Uppsala, 1999)

Alexander Christiansson

Riksdagsledamot (SD), kulturpolitisk talesperson och talesperson i småföretagarfrågor

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00