Debatt

”Samhället väntar på att individer ska bli tillräckligt sjuka för stöd”

Samhället arbetar inte tillräckligt med ungas psykiska hälsa. Ett för stort ansvar läggs på psykiatrin, vars verkliga uppgift är att jobba med de som utvecklat en komplex psykiatrisk problematik, skriver Louise Aronsson, Team Tilia.

Detta leder till att vi som samhälle säger ”du får klara dig själv, men vi finns här när du utvecklat en psykiatrisk sjukdom”, skriver debattören.
Detta leder till att vi som samhälle säger ”du får klara dig själv, men vi finns här när du utvecklat en psykiatrisk sjukdom”, skriver debattören. Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

På söndag är det världshälsodagen för psykisk hälsa. Att alla har en psykisk hälsa kan anses självklart. Men om vi gör en djupdykning i samhällsdebatten finner vi snabbt ett behov av att visa på det komplexa.

En högspecialiserad vård

Vi vill börja med en direkt jämförelse med vår munhälsa. Föreställ dig att vi skulle sluta informera om hur olika livsmedel påverkar våra tänder för nästa generation. Att vi tog bort tandborstar, tandkräm och annat nödvändigt för att stärka och vårda vår munhälsa. Att vi tog bort de regelbundna kontrollerna av vår munhälsa. Att du fick komma till tandläkaren först när du fått hål i tänderna och de behöver lagas. Sena insatser skulle också kunna innebära återkommande besvär, exempelvis att lagningarna behöver göras om. Kostnaderna för vår tandvård skulle antagligen öka drastiskt och därtill det mänskliga lidandet.

Vad gäller vår psykiska hälsa ses psykiatrin ofta som enda lösning, vilket ställer orimliga krav på regionerna och de anställda inom verksamheterna. Psykiatrin är en högspecialiserad vård, en vård vi önskar ska få vara just högspecialiserad med syfte att behandla och stötta den mindre andel av befolkningen med svår och komplex psykiatrisk problematik.

Behovet av stöd

Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkäter (2020) visar att 54 procent av unga mellan 16–29 år uppgav att de led av psykiska besvär som oro, ångest och ängslan. Det betyder att en stor andel av de unga inte har en psykiatrisk diagnos, utan snarare det vi på Tilia kallar ett ”mellanting”, det vill säga inte tillräcklig sjuk för vård och behandling, men ofta med ett behov av stöd i sin vardag. Detta bekräftades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som i rapporten När livet känns fel såg att denna grupp unga med psykiska besvär, utan en psykiatrisk diagnos, ofta får väldigt lite eller inget stöd alls från samhällets sida.

De med psykiska besvär, oavsett art och grad, har alltid rätt till stöd och därför måste det finnas psykiatri. Men det måste också finnas andra insatser än psykiatri. Vi har som samhället vänt upp och ner på en samhällelig struktur där den stora andelen av befolkningen bör få ta del av förebyggande insatser för psykisk ohälsa, främjande insatser för den psykiska hälsan och lättillgänglig hjälp innan ohälsan hinner uppstå. Men i stället är de få. Vi arbetar inte så tidigt och tillgängligt som unga efterfrågar och vi lägger det stora ansvaret för psykiskt välbefinnande på psykiatrin.

Tillräckligt sjuk för hjälp

Ungas röster behövs för att kunna arbeta för ungas psykiska hälsa.

Detta leder till att vi som samhälle säger ”du får klara dig själv, men vi finns här när du utvecklat en psykiatrisk sjukdom.” Varpå vi har utvecklat ett system som vi kan kalla för ”vänta” – där vi väntar på att individer ska bli tillräckligt sjuka för att få stöd. Det skapar en systemkollaps, ekonomiska förluster, mänskligt lidande och antagligen en ökad ohälsa.

Vad behöver vi göra som samhälle? Vi behöver anta komplexiteten och sluta låtsas som att det finns ett svar. Det kanske till och med finns lika många svar som det finns unga som mår dåligt, bra och allt däremellan. Men för att göra det måste vi börja lyssna på våra unga.

Tilia önskar modiga och handlingskraftiga politiker som vågar anta komplexiteten, som vågar satsa långsiktigt, utan resultat under en mandatperiod. Detta kräver att vi alla lägger vår prestige åt sidan. Vi önskar ett samhället som vågar tänka på våra unga, nu och framåt, samtidigt.

Våra förslag

Vår psykiska hälsa är komplex, och bör få vara komplex. Ungas röster behövs för att kunna arbeta för ungas psykiska hälsa. För trots allt är det tydligt – tidiga insatser är kostnadseffektiva, minskar mänskligt lidande och skapar ett mer hållbart samhälle.

Förslag från unga:

  1. Psykisk hälsa på skolschemat.
  2. Psykiska hälsokontroller i skolan.
  3. Verktyg att stärka sin egna hälsa.

Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget